Gert Germeraads porträttskulpturer fick samsas med många "huvuden" på Konsthallen i lördags, men skulpturernas påträngande ansiktsuttryck stod ut i massan.
Vernissagen för Eljarödskonstnärens utställning lockade en stor publik. Kören Trekvart, där Germeraad själv är med, sjöng flera sånger och Viveka Adelswärd, professor emeritus i lingvistik och kommunikation vid Linköping universitet höll tal.
Hon tog fasta på konstnärens och hennes eget gemensamma, men från olika utgångspunkter, intresse för ansikten.
– När vi träffades i hans hem i ateljén i Äljaröd kom vi omedelbart in på diskussioner om hur man idéhistoriskt sett har betraktat ansikten. Många har sen urminnes tid trott sig kunna utläsa karaktären genom anletsdragen.
Hon nämnde exempel som hur vi talar om djupt liggande ögon, höga kindknotor, rak näsa och frisk hy.
– Det är viktigt att förstå hur människors yttre styr våra tankar i mötet med andra. Det kan skapas låsningar, som kan bli mycket farliga. Hon hänvisade till Germeraads porträtt utifrån Gestapos arkiv som gestaltar synen på vad som uppfattades som kriminella och sexuellt avvikande personer.
– I bland tittar de rakt in i våra ögon. Plötsligt kan vi inte undkomma deras blickar.
– Utställningen tvingar oss att reflektera över våra tankar om hur människans yttre drag skulle avspegla karaktärer eller värden hos människor. De flesta av oss bär runt på sådana idéer omedvetet, ta bara exempel som geniknölar och tjockskallighet, sa hon.
Kommunikationsforskaren talade vidare om de olika korsstygnsbroderierna på utställningen med de "förnumstiga ordspråken".
– De för vidare kulturellt förankrade idéer. Till exempel "Borta bra, hemma bäst". Där är det vi som definierar vad som är hemma för dem.
Efter ytterligare körsånger och konstnärens tacktal till alla som hjälpt honom göra utställningen möjlig, gick besökarna runt bland skulpturer och kolteckningar för att bilda sig en egen uppfattning.
Utställningen pågår fram till 27 mars.