Satsning på barn och ungas hälsa

En del av den särskilda satsningen går till att utbilda personal i primärvården, som helst ska vara den första kontakten. 2 miljoner kronor handlar det om, och eftersom personalen på vårdenheterna jobbar i team kan egentligen vem som helst av dem ta del utbildningssatsningen med inriktning mot barn och ungas psykiska ohälsa.

– Under 2000-talet har den psykiska hälsan bland unga blivit sämre, inte minst bland unga tjejer. Arbetet gentemot kommunerna är viktigt, sa Gilbert Tribo (FP) som tillsammans med Anders Åkesson (MP) på måndagen höll presskonferens om satsningen, med Lotta Andersson från barnkliniken på CSK också på plats.

Sedan flera år har Region Skåne också ett handlingsprogram vid misstänkta fall av barn som far illa. Programmet uppdateras, samtidigt som alla verksamheter inom hälso- och sjukvården, habilitering och tandvård utbildas.

Det behövs tydliga rutiner för när man ska anmäla misstanke till socialtjänsten, och rutiner för hur det ska gå till, för att stödja i föräldraskapet, så att man orkar vara förälder. 1 miljon sätts av till det.

Om ett barn ska placeras förutsätts att barnet först blivit ordentligt undersökt, av läkare, och att barnklinikerna gör uppföljningar av barn upp till 13 år, medan primärvården anses kunna sköta de äldre barnen och ungdomarna.

– Vi väljer att subventionerna kommunerna så att deras kostnad för läkarundersökningen blir 1000 kronor i stället för vad den faktiskt kostar, förklarar Gilbert Tribo.

Ett par tusen barn står i kö till logoped för bedömning av språkstörningar och förväntat behov. Tanken är att Region Skånes logopeder ska göra en utredning, efter pedagogisk bedömning i kommunen och bedömning av psykolog, innan kommunen får tillbaka ansvaret för att hantera dyslexin, exempelvis. Region Skåne satsar 2 miljoner i år, för 2012 förbereds en upphandling av logopedtjänster.

Lotta Andersson säger att visst möter även barnkliniken barn och unga med psykisk ohälsa, även om de söker för ont i magen, till exempel. På kliniken finns ett psykosomatiskt team, som kan diskutera när barn mår dåligt psykiskt och det yttrar sig i fysiska problem

– Visst är det så att vi är dåliga på att anmäla till socialtjänsten att barn far illa. För att det är så svårt. Föräldrarna mår ju inte heller bra, säger hon och vill betona att socialtjänsten går in med resurser för att hjälpa, inte för att omhänderta vilket kan upplevas som hot.

Under förra året bestämde politikerna i Region Skåne att man skulle erbjuda kommunerna att barnpsyk skulle kunna ta emot barn för en första bedömning inom 30 dagar – en kortare väntan än vad som beslutats på nationell nivå då. Numera är det lika, 30 dagar även på nationell nivå.

Det klarar man av, i oktober i 98 procent av alla fallen i Skåne, 100 procent i Kristianstad. Men signaler från personal säger att det går ut över de "vanliga" återbesöken, att personalen inte räcker till för de som redan är patienter inom BUP.

– Jag har också fått signaler, och jag säger inte att det inte finns problem. Men nybesöken är viktiga, då görs också en gallring av vilka som faktiskt behöver BUP och vilka som är primärvårdens ansvar, säger Gilbert Tribo.

Samtidigt, säger han, har psykiatrin i Skåne som helhet signalerat att den går med överskott, inte att verksamheten inte klarar sitt uppdrag. Får politikerna signaler om att det är besvärligt får man väga in det i budgeten för 2012.

De hoppas mycket på den skärpning av skollagen som träder i kraft vid halvårsskiftet och som innebär ett ökat krav på skolhälsovården att ha kuratorer och psykologer.