Varg badade i Ivösjön

KRISTIANSTAD. Vargtiken är nu med största förmodan i Blekinge eller Småland. Den ettåriga norska vargen är nämligen märkt med ett halsband (för forskningssyfte) och skickar två gånger om dygnet ut signaler var den befinner sig.

– Och den senaste rapporten jag fick var att den var tillbaka i Blekinge där den varit innan den kom till nordöstra Skåne, men nu hade begett sig norrut, säger Carlsson.

Observationen att tiken simmat i Ivösjön är inte något han förvånas över.

– Nej, de är jätteduktiga simmare och kommer de till en mindre sjö simmar de gärna till den andra sidan i stället för att gå runt sjön.

Otroliga vandrare

Att en varg från Norge hälsar på och tittar på Ivö klack är inte heller förvånande.

– Vargar är otroliga vandrare och den här har gått från Norge på två och en halv vecka. Det innebär 90 mil och ett riktigt bra tempo, säger rovdjursexperten.

– Det intressanta är ju att den inte cirklar runt, som kanske ett djur som letar efter någonstans att bo borde göra. Nu har den gått nästan i en spikrak linje hit och det är väldigt fascinerande. Varför de gör så vet vi inte.

Vad händer nu?

– Vargarna är ju inte här i Sverige olagligt. Men vi får hålla koll på den, för det är extremt fårtätt i nordöstra Skåne och vi är rädda att det kan uppstå konflikter. Vi i Skåne har ju levt så länge utan rovdjur, så våra stängsel är inte tillräckligt starka och höga för att hålla ute vargar. Ibland är de inte ens tillräckligt höga för att hindra att får själva ska kunna klättra över dem.

Och det är ett problem?

– Ja, absolut. Och det finns flera skäl till det. Är det en varg eller ett lodjur som dödar ens får så får man ersättning för det. Men det får man inte om fåren dödas av rävar eller lösspringande hundar, säger Carlsson och säger något som folk kanske inte tänker på:

– De flesta får dödas av lösspringande hundar. Men tyvärr skrivs det ju inte om det här så mycket i medier. Varför vet jag inte, det kanske inte är tillräckligt sexigt? undrar han.

Att det i vissa fall också blir rena blodbadet när ett djur kommer in i en fårhage finns det en logisk förklaring till, menar Carlsson.

– I naturen finns det ofta bara ett offer, sedan flyr de övriga djuren. Men det kan de ju inte göra i en inhägnad hage eller i ett hönshus. Det är därför det kan bli tio offer, oavsett om det är en lösspringande hund, räv eller varg som ligger bakom. Sedan finns det faktiskt också ett problem med att människor ibland stjäl får.

Några råd till människor som ser en varg?

– Fotografera. Det är ju väldigt ovanligt att se en vild varg. Vill man så kan man ringa oss på länsstyrelsen och rapportera, men vi har ofta ganska bra koll på dem. Man har i alla fall ingen direkt anledning att känna sig rädd om man ser en varg.

Gick till attack

En händelse som säkert fick mångas uppmärksamhet var när familjen Poznanskis var ute och gick med barnvagnen norr om Stockholm för drygt en månad sedan.

Två vargar gick till attack, en tog familjens hund och drog in den i skogen, den andra fortsatte mot barnvagnen. Men det var en parentes, sådant är ytterst ovanligt.

Och faktum är att en varg, särskilt med en sändare runt halsen som i Ivösjön, ofta kan misstas för en stor schäfer.

– För en månad sedan hade vi en omärkt värmländsk varghane som letat sig till Helsingborg. Och efter det blev folk väldigt ivriga och började ringa in sina observationer. Och jag roade mig med att titta lite på det här i efterhand, säger rovdjursexperten och fortsätter:

– Hade alla samtal stämt med var vargen skulle befinna sig så hade vi haft 100 vargar på olika platser i Skåne just då. Men det fanns ju bara en, säger Carlsson med ett skratt.

Ibland störs vargens sms-utskick av att den fångat exempelvis ett rådjur, lagt sig under ett klippblock för att avnjuta måltiden och därmed hamnat i radioskugga. Men nu talar allt för att vargtiken, en av Sveriges 210–220 vargar, lämnat Skåne för den här gången.

Men först efter att ha fått ett skönt dopp i Ivösjön.