För mycket mat slängs

Mellan 10 000 och 30 000 ton mat slängs i de svenska skolköken varje år. Då har man ändå räknat bort skal, ben och liknande som måste slängas.

Att slänga fullt ätbar mat är slöseri både med resurser och pengar. Därför har det beslutats på nationell nivå att matsvinnet ska minska med 20 procent fram till 2014.

Kostansvariga träffades

Som ett led i satsningen har Jordbruksverket och Hushållningssällskapet startat projektet ”Mindre mat- svinn” där första steget är att nyckelpersoner inom de offentliga köken i kommuner och landsting träffas för att diskutera avfallsproblemet och hur det kan lösas. I går träffades kostansvariga i kommuner från Skåne och Blekinge i Hushållningssällskapets lokaler i Skepparslöv.

Pengar till spillo

– Det handlar om stora pengar och resurser som går till spillo, pengar som till exempel kunde användas till att satsa på högre kvalitet på maten, säger Elisabeth Lindgren, matkonsult på Hushållningssällskapet.

I Kristianstad ligger man i framkant vad gäller hanteringen av matavfall, men mängden onödiga sopor kan bli mindre. Det handlar till stor del om okunskap och attitydförändring, tror Elisabeth Lindgren.

– Vi har kommit längre bort från produktionen i dag. Vi har inte någon känsla för det arbete som ligger bakom maten vi äter.

De synpunkter som kommer fram från träffarna som hålls runt om i landet ska ligga till grund för utbildning av personal inom storkök. Man ska också ta fram sätt för hur köken ska kunna väga och mäta sitt avfall.

I Klippans kommun har man haft koll på svinnet i skolköken sedan 15 år tillbaka och det började av en slump när man ville näringsberäkna skolmaten. Då upptäckte man också hur mycket som slängdes: 40 gram per elev och dag på högstadiet, lite mer på gymnasiet.

– Varför ser det ut så här? Ett skäl är att vi inte har respekt för maten och man har inte direkt något intresse för mat i skolan. Allt färre vuxna är med i matsalen och miljön är inte den bästa, säger Anita Broddesson, kostchef i Klippans kommun.

Fler vuxna

Hon tror på fler vuxna i skolmatsalarna som en del av lösningen. I Klippan provade man att låta personal äta gratis med eleverna. Matsvinnet minskade med hälften.

– Visserligen var det pedagogerna som åt en del, men det är väl bättre det än att det slängs. Ska vi lyckas med svinnet och få eleverna att känna lust och välbefinnande krävs det mer personal i skolmatsalarna. Vi som jobbar med skolmat måste vara ett föredöme och vi måste ha en dialog med politikerna, säger Anita Broddesson.