Vad säger du om utmärkels-en till Årets Flygare?

– Det känns helt fantastiskt. Det har aldrig funnits i min sinnevärld under mina 42 år som pilot att jag någon gång skulle få den här utmärkelsen! Jag ser det som en stor, stor ära, och är mycket tacksam och glad.

– Inom flygarsverige är utmärkelsen både välkänd och prestigefylld, och delas ut till någon person som gjort värdefulla insatser inom privatflyget, det behöver inte vara en pilot. Så att få ingå i det sällskapet känns lite som att få kliva in i flygvärldens Hall of Fame.

Vad har egentligen skapat kärleken till flyget hos dig?

– Det är flera olika skäl, men för mig är att flyga också att leva. Friheten där uppe, att vara ett med elementen, utsikten... att se allt i samma perspektiv som fåglarna... ah, att flyga är verkligen fantastiskt.

Du började som pilot inom det militära?

– Ja, efter skolgången på Rönnow och Söderport sökte jag till flygvapnet, och hade turen både att komma in (50 stycken)och att klara utbildningen (16 kvar).

– Jag var kvar i flygvapnet till 1983, därefter blev jag först styrman och sedermera kapten på Linjeflyg. Jag flög långlinjer på SAS efter sammanslagningen Linjeflyg-SAS för att de sista åren vara kapten på Europatrafiken och Boeing 737. Jag pensionerade mig 2006, när jag var 55 år gammal för att förverkliga min tredje dröm: Att bli golfpro. I fem år jobbade jag som headpro på Araslöv.

Och nu är du i Spanien för att jobba som golfpro?

– Ja, lite hårddraget är det väl så just nu att jag är i Spanien som golfpro på vintern, och hemma i Sverige och flyger på sommaren.