Endast 8 av 92 lägenheter sålda

Sedan 2009 är det möjligt att ha ägarlägenheter i Sverige. Kristianstad var tidigt ute som en av de första orterna med flest sådana lägenheter – här byggdes 100 av landets 400 ägarlägenheter under de kommande åren.

Sedan dess har nybyggnationen stannat av. Enligt Anders Fredriksson på Sveriges Byggindustrier i Kristianstad kan det mer vara konjunkturen som spökar:

– Vi börjar känna av en sådan svängning i byggbranschen, det verkar bli en repris från 2008. Det gör att finansiärer drar öronen åt sig, bankerna är mer återhållsamma med att låna ut och privatpersoner är försiktiga med att köpa.

Han tycker att det känns som om de som hade planer på att bygga ägarlägenheter har stannat upp. Bland annat för att starka köpargrupper saknas i nordöstra Skåne.

– Det är en stor risk för investerare att dra igång. När konjunkturen vänder kan man tänka sig att det byggs mer.

Kan inte boendeformen

Han tror också det finns en annan förklaring: Folk är osäkra på vad ägandeformen innebär.

– Man förstår inte skillnaden mot en bostadsrätt. Då kan det vara så att själva köpepriset ligger högre för ägarlägenheter, eftersom man inte alltid har en månadsavgift. Det ger en högre insats än för en bostadsrätt.

Hans kollega Björn Wellhagen på BI går längre och hävdar att det är hyresregleringslagen som gör det svårt att investera i ägarlägenheter. Den gör att det inte lönar sig att köpa en lägenhet och hyra ut den. Men Norge, som införde ägarlägenheter 1962, har i dag denna form som det dominerande inslaget i de större städerna.

– Om människor skulle välja att investera i ägarlägenheter i stället för i ­exempelvis värdepapper, pensionsförsäkringar, konst eller annan långsiktig investering skulle det locka nytt kapital till bostadsmarknaden, hävdar han i en debattartikel.

Han försvarar denna fria hyressättning och de hyreshöjningar det medför med att det kan kompletteras av individuella bostadsstöd.

Fel konjunktur

I Kristianstad är nu fastighetsägaren C-Fast inne i slutskedet med Stafvreparken, där de byggt 92 ägarlägenheter. Men försäljningen har gått trögt. Hittills har bara åtta lägenheter sålts. Ytterligare tio har hyrts ut.

Per Persson från fastighetsägaren vill inte döma ut ägarlägenheter som en flopp, utan anser att det är alldeles för tidigt, och berättar att intresset är stort och att de ofta har folk till visningarna.

– Man har väntat på den här regleringen i 40 år, då kan man inte döma ut det efter ett par år. Man måste ha tålamod, tio år kan vara en lämplig period att undersöka.

Han påpekar också att ledtiderna, från idé till byggande, normalt är fyra år. De hade en fördel som låg rätt i tiden och hade möjlighet att bygga direkt.

– Med sådana ledtider är de första färdiga 2012, om man börjar spåna på idéer direkt efter lagförslaget. Mitt i detta har det även kommit en allmän konjunktur där det är svårt att sälja fast egendom, svårt att låna pengar och en 85-procentsregel vid bostadsköp. Överlag är folk på sin vakt efter det som hänt i Grekland och de hör att hela Eurosamarbetet riskerar att rasa samman.

Hans uppfattning är att ägarlägenheter är strukturellt rätt, och har gett nya grupper en möjlighet till en ny form av ägande. Men konjunkturmässigt kom de i fel tid.

– Fast konjunkturer svänger och vänder. Fastigheterna står kvar.