Uttalande av Pressens Opinionsnämnd

Publiceringen

Den 21 december 2010 publicerade Kristianstadsbladet (KB) en artikel i sin nätupplaga med rubriken Patient fick fel diagnos hos X (klinikens namn angavs). Dagen efter publicerades samma artikel i papperstidningen med rubriken Patient missnöjd med sömndiagnos.

Tidningen skrev om en man som gått som patient hos X under nästan tio månader. Mannen fick efter sömnregistrering och undersökningar diagnosen sömnapné. Han fick en remiss till tandläkaren på X, där det tillverkades en skena som flyttar underkäken, vilket skulle förhindra andningsuppehållen.

Efter något halvår fick mannen problem med själva apnéskenan. Han fick bl.a. svårt att bita ihop eftersom överkäken inte längre stämde med underkäken när han stängde munnen. Han fick göra nya sömntest, nu med en så kallad CPAP-apparat, en sorts andningsmask. Efter detta skrev läkaren remiss till sjukhuset, CSK.

I väntan på kallelsen till CSK fick mannen idén att med hjälp av en mp3-spelare spela in sin andning under natten för att lyssna efter andningsuppehållen. När han senare lyssnade på inspelningen upptäckte han inga andningsuppehåll. När mannen sedan fick kallelsen till CSK berättade han om mp3-inspelningarna och undrade om inte diagnosen han fått var felaktig. Ännu en sömnregistrering gjordes och personal på sjukhusets CPAP-mottagning kunde konstatera att mannen inte hade någon sömnapné, syresättningen var normal.

Efter denna bekräftelse hade mannen utan resultat försökt komma i kontakt med X. Han hade t ex inte fått svar på ett brev som han skickat i vilket han bett om en förklaring till den felaktiga diagnosen och bettfelet. Han förmodade att han skulle få dras med bettfelet resten av livet.

Efter det som hänt hade mannen nyligen gjort en anmälan om fel i vården till HSAN, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. KB hade sökt X för en kommentar. De hade inte svarat.

Anmälan

Det företag som bedrev verksamhet i X anmälde Kristianstadsbladet till PO. På kliniken arbetade läkaren A och tandläkaren B. Den anmälda artikeln gällde en patient på kliniken som var missnöjd med sin behandling. Genom publiceringen ansåg företaget att KB brutit mot god publicistisk sed i flera avseenden.

Bedömningen av huruvida en diagnos är korrekt eller inte kan endast göras av Socialstyrelsen (tidigare HSAN). Det fanns således inget underlag för att påstå att en felaktig diagnos hade ställts innan Socialstyrelsen gjort sin bedömning.

Den 21 december kl 15:45 hade tidningen spelat in ett meddelande på X:s telefonsvarare. Kliniken var för tillfället obemannad varför ingen lyssnade av meddelandet förrän påföljande morgon, den 22 december. Artikeln hade publicerats redan 17:59 den 21 december och alltså varit tillgänglig för allmänheten i mer än ett halvt dygn innan X tog del av tidningens kontaktförsök. I telefonsamtal med tidningen den 22 december gav tidningen ett erbjudande om rättelse till kliniken. Företaget ansåg dock med hänsyn till patientsekretessen, att man var förhindrad att i sak kommentera de påståenden som gjorts i artikeln.

I artikeln angavs att patienten gått till X. Även läkaren och tandläkaren omnämndes - vilket mot bakgrund av att kliniken är den enda i närområdet med denna inriktning och endast har en läkare och tandläkare - innebar att såväl kliniken som A och B personligen identifierades och misskrediterades av artikeln.

Tidningens yttrande

Tidningen följde kontinuerligt, i likhet med övrig svensk press, ärenden som anmälts till HSAN. Detta ärende skiljde sig inte från andra och hade behandlats på sedvanligt sätt.

Tidningen hade refererat vad anmälan handlade om och som brukligt sökt de ansvariga för en kommentar. Tidningen hade vid upprepade tillfällen sökt de ansvariga på kliniken.

A hade varit i kontakt med tidningens nyhetschef samma dag som artikeln publicerades i papperstidningen och erbjöds då att kommentera innehållet i artikeln. KB erbjöd sig dessutom att omedelbart rätta till felaktigheter om det fanns sådana men anmälaren hade avböjt med hänvisning till patientsekretessen.

PO:s bedömning

Frågor om missförhållanden i vården äger stort allmänintresse. Att redovisa en anmälan till HSAN är därför högst rimligt. Samtidigt ställer det stora krav på tidningen eftersom en anmälan inte behöver betyda att vårdinrättningen eller personalen i slutändan kritiseras.

I det här fallet har ombudet angivit företaget som anmälare. Publiceringar om företag prövas endast avseende frågor om rättelse eller genmäle. Ur den aspekten finns inget att invända mot Kristianstadsbladets agerande. X erbjöds att publicera ett genmäle efter tidningens artikel om anmälan till HSAN, men avstod.

I de fall företaget är litet, med få anställda, visar tidigare utslag från Pressens Opinionsnämnd att det är möjligt att pröva ett ärende även ur enskilda anställdas perspektiv. I så fall öppnas möjligheten att pröva om tidningen brutit mot god publicistisk sed.

Jag väljer att göra en sådan prövning i det här fallet eftersom X bara har en läkare och en tandläkare anställda och artikeln behandlar hur båda agerat.

Den artikel som publicerades i Kristianstadsbladets nätupplaga den 21 december 2010 hade rubriken Patient fick fel diagnos hos X. Det kan tidningen rimligen inte slå fast eftersom ärendet vid tidpunkten bara var anmält, inte avgjort.

En sådan felaktighet i en rubrik kan vägas upp av att texten omgående redovisar det korrekta förhållandet, att det handlar om en anmälan. I det här fallet får läsaren först veta det vid artikelns slut.

Redan detta är grund för pressetiskt klander.

Till det kommer frågan om samtidigt bemötande. De anklagelser som riktas mot X i artikeln är allvarliga. Det påstås att kliniken för det första gjort en feldiagnos och för det andra behandlat diagnosen på ett sådant sätt att patienten kan ha fått ett bettfel, som han förmodar att han får dras med hela livet.

Trots allvaret i anklagelserna har tidningen publicerat artikeln på nätet endast två timmar och en kvart efter att reportern misslyckats med att få kontakt med kliniken och lämnat ett meddelande på klinikens telefonsvarare. Ett meddelande anmälarna först nåddes av dagen efter, när Kristianstadsbladet även publicerat artikeln i papperstidningen.

Sammantaget finner jag att Kristianstadsbladet brutit mot god publicistisk sed. Ärendet hänskjuts till Pressens Opinionsnämnd (PON).

Pressens Opinionsnämnds beslut

Pressens Opinionsnämnd instämde i PO:s bedömning och fann att tidningen skulle klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Beslutet i dess helhet kommer att finnas tillgängligt på PO:s och Pressens Opinionsnämnds hemsida www.po.se