Låg behörighet i Gamlegården

Det är stora skillnader i skolresultaten mellan riksgenomsnittet och de områden i Sverige som klassas som socialt utsatta. Riksdagens utredningstjänst har nu, på uppdrag av Moderaterna, undersökt hur skolresultat och koppling till arbetsmarknaden ser ut för unga i dessa områden. Ett av dessa 38 så kallade LUA-områden, som av staten anses vara socialt utsatta bostadsområden, är Gamlegården i Kristianstad. Där var 28 procent av eleverna som gick ut gymnasiet 2009 inte behöriga till högskolan. Bland de 38 LUA-områdena i Sverige är det är bara Vårby i Huddinge som har fler obehöriga: 35 procent. Det ska jämföras med knappt tio procent i riket i genomsnitt.

Flest arbetslösa unga

Tittar man på slutbetygen i årskurs nio placerar sig Gamlegården i mitten. 70 procent av niorna gick ut med betyg som innebar behörighet till gymnasiet. Men det finns de LUA-områden där inte ens hälften av eleverna är behöriga. I exempelvis Hovsjö i Södertälje är endast 48,8 procent behöriga. I Rosengård i Malmö som också hamnar långt ner har endast 53,3 procent av niorna tilläckliga betyg för att läsa vidare. I landet i stort är siffran 88,9 procent. Gamlegården utmärker sig även när det gäller de ungas situation på arbetsmarknaden i just de här bostadsområdena. Gamlegården har flest öppet arbetslösa unga mellan 20 och 24 år: en fjärdedel.

Stort allvar

Barn-och utbildningsnämndens ordförande Fredrik Axelsson (M) säger att man måste ta resultaten på stort allvar.

- Jag vet att man jobbar hårt med detta på till exempel Gamlegårdsskolan och Skolinspektionen gav dem bra kritik när de var här förra året. Men det finns mycket kvar man kan göra och det finns en målmedvetenhet.

I Kristianstads nya skolplan som presenterades tidigare i höstas är målet att 95 procent av niorna ska vara behöriga år 2018. Politikerna vill att Kristianstad ska vara en av landets bästa skolkommuner år 2018. I den satsningen får inget område utelämnas, betonar Axelsson.

- De barn som växer upp i Kristianstad, oavsett område, ska ha tillgång till bästa möjliga skolgång, men vi måste ringa in problemet och titta på olika lösningar, säger Fredrik Axelsson.

Ingen enskild förklaring

Det finns inte en enskild förklaring till de här resultaten, menar han.

- I de områden som har tagit emot många av utländsk härkomst finns en problematik. Men det är inte barnen det är fel på, utan hur vi vuxna hanterar den här utmaningen i Sverige.

Skolan genomgår just nu en stor förändring och flera reformer är på gång. Men resultatet av det visar sig inte förrän på längre sikt, betonar Axelsson.

- Resultaten måste bli bättre och det är viktigt att vi nu ger lärare och skolledare en tydlig vision och frihet att ta fram lösningar utifrån skolplanen.