Lärarna vill ha resurser till svenska

I våras lät Margareta Pålsson (M), ordförande i riksdagens utbildningsutskott, ta fram den undersökning som visar skolresultaten i landets socialt utsatta områdena. I går besökte hon Gamlegårdsskolan tillsammans med barn- och utbildningsnämndens ordförande Fredrik Axelsson (M), som en del i arbetet med att höra vad lärare och skolledning på dessa skolor har för speciella önskemål och synpunkter.

- Bara 70 procent av de här eleverna når gymnasiebehörighet. Vi politiker har lämnat dessa elever i sticket och det måste vi ändra på. Samtidigt är det viktigt att säga att det inte bara är en politisk fråga. Det handlar inte bara om att skrika efter mer resurser, det är ingen garanti.

Bättre integration

Men specialpedagogen Margaretha Arvidsson menade att det faktiskt är ett politiskt problem också.

- Ska man lyckas med integration ska man inte ha större skillnad än 60-40 bland eleverna. Där har man lyckats på Slättängsskolan och så skulle man kunna göra här också. Har vi över 90 procent elever med ett annat modersmål har vi oerhört svårt att lyfta fram det svenska språket.

Hon fick medhåll av Fredrik Axelsson som berättar att kommunen just nu ser över skolsituationen på Näsby och frågan om man ska renovera de skolor som finns eller bygga en helt ny skola. Blir det en ny skola är det av stor vikt för integrationen var man väljer att lägga den, menar Axelsson.

Orättvis statistik

En fråga som särskilt kom upp till diskussion under gårdagens möte var de ökade dokumentationskraven som lagts på lärarna och som tar mycket tid i anspråk. Men apropå de dåliga skolresultat som eleverna i området visar upp i årskurs nio är det just tydliga omdömen som är viktiga för elevens framtida betyg, menar Ola Axelsson, lärare i årskurs fyra. Men statistiken blir inte riktigt rättvis för de skolor som har många elever som kommer från ett annat land. Och det måste man göra något åt, säger kollegan Lena Holmer.

- Vi har elever som tre veckor efter att de kommer till Sverige ska göra nationella provet i årskurs tre. De resultaten räknas med i statistiken fär vår skola och det ger ju inte riktigt rätt bild.

Komma överens

För att höja resultaten längre fram, krävs också mer resurser i de tidiga åren för att stötta barn med svårigheter i bland annat svenska språket, menar personalen. Ett annat stort problem är att man har så olika syn på bedömning inom kommunen, förklarar Lena Holmer.

- Vi måste bli enhetliga i vår bedömningssyn både på skolan och i kommunen. Vi kan inte ha fyra olika småkommuner som det blir nu. Det skiljer alldeles för mycket beroende på var i kommunen man går i skolan.

Margaretha Arvidsson skickade med politikerna ett gott råd.

- Försök att komma överens i barn- och utbildningsnämnden. Vi måste kunna jobba utifrån långsiktiga beslut.

- I 80 procent av fallen är vi hyfsat överens, blev svaret från Fredrik Axelsson som betonade att skolplanen var ett beslut över blockgränserna.

- Men satsa på 90 procent då, tyckte Margaretha Arvidsson.