Självskadepatienter ska få bättre hjälp

Med hjälp av experter och de som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa ska vården stöpas om. Uppdraget kom från hälso- och sjukvårdsnämnden tidigt i våras.

Sex prioriterade områden utkristalliserades efter en diskussion med cheferna inom den offentliga vården, privata vårdgivare och personer som själva har erfarenhet av psykisk ohälsa. Det fördes även en dialog med kommunförbundet.

Självskadebeteende är ett av de områden som regionpolitikerna vill satsa extra på. Av de tio miljoner som de har avsatt till satsningar i psykiatrin nästa år ska den största delen gå till de patienterna.

I dag är det svårt att få grepp om vilken behandling de kan få i Skåne. Det ska projektgruppen kartlägga och sedan föreslå förändringar.

-Det finns öar av väldigt bra behandling inom barn- och ungdomspsykiatrin och vuxenpsykiatrin. Det handlar också om vad man behöver kunna göra på alla psykiatriska mottagningar, säger Emelie Sundén som är projektledare för översynen av psykiatrin i Skåne.

Nytt fenomen

De som skadar sig själva är en snabbt växande grupp och det behövs mer kunskap om dem. Därför vill regionledningen skapa ett kompetenscentrum för självskadebeteende i Skåne och hoppas få extrapengar från Sveriges kommuner och landsting för det. Än så länge finns början till en forskningsgrupp med en hälsoekonom knuten till sig.

-Självskadebeteende är ett ganska nytt fenomen och handlar om unga människor som har höga krav på sig själva och är duktiga på att dölja det ganska länge, säger Emelie Sundén.

Samarbete med vårdcentralerna

En grupp som är svår att fånga upp är de som har allvarliga psykiska sjukdomar som leder till kroppsliga problem i form av hjärt-kärlsjukdom, höga blodfetter och diabetes exempelvis. Orsaken kan vara läkemedelsbiverkningar, men det kan också vara svårt att planera, handla och laga mat när man mår psykiskt dåligt.

-De är livsstilssjukdomar. I patientgruppen finns personer röker mycket, rör sig lite och dricker mycket läsk till exempel.

I värsta fall kan det leda till att personernas livslängd förkortas med tio till femton år. Samtidigt söker de ofta inte hjälp för sin kroppsliga hälsa utan bara för den psykiska hälsan och är därför svåra att fånga upp.

-Det handlar mycket om samarbete med vårdcentralerna, säger Emelie Sundén.

Fler vill utredas

En annan grupp som ökat mycket på senare år är vuxna som vill ha neuropsykiatriska utredningar för att se om de har exempelvis adhd, aspergers syndrom eller andra neuropsykiatriska sjukdomar. I vissa fall söker de sig dit för att deras barn har fått diagnos och de vill själv veta om de också har sjukdomen, i andra fall har de känt på sig att något inte stämt under hela livet och söker sig nu till vården som pensionär.

-De har svårt att hantera sin vardag eller frågar sig varför har mitt liv blivit som det har blivit. Frågan är när det är rätt att göra en stor utredning? säger Emelie Sundén.

I varje arbetsgrupp ingår expertis i form av psykologer, psykoterapeuter och läkare, men också personer som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa. Till våren ska de presentera rapporter med förslag på vad som behöver göras. I vissa fall kan det behövas mer pengar, i andra fall kan det handla om erfarenhetsutbyte för att alla skåningar ska få likvärdig vård.