Hela lantbruk hotas att slås ut

KRISTIANSTAD. Vattenskyddsområden upprättas för att skydda vårt dricksvatten från föroreningar. Kommunen reglerar i föreskrifter vad man får och inte får göra inom dessa områden. Skyddsområdena delas in i tre olika zoner där den första zonen, den primära, är känsligast och har hårdast restriktioner. I Kristianstad är risken stor att dessa områden hamnar inom lantbrukares ägor, vilket kan leda till att hela näringsverksamheter måste upphöra. Och det är här konflikter riskerar att uppstå.

Drar ut på tiden

I Kristianstad finns det behov av 20 vattenskyddsområden och arbetet med att ta fram dessa påbörjades redan 2007. Först nu är det första området på gång: Linderöd. Ärendet har varit uppe i kommunfullmäktige för beslut, men återremitterades till tekniska nämnden eftersom frågan om ersättning inte är utredd. I sin roll som ansvarig för att de nationella miljökvalitetsmålen följs upp går nu länsstyrelsen ut och skyndar på de skånska kommunerna.

Man anser att arbetet går för långsamt. Många av Skånes dricksvattentäkter har för dåligt skydd eller saknar skydd helt och hållet. I Kristianstad är tekniska nämndens svar att det kommer att ta tio år innan arbetet är klart.

Bönder anklagas

– Vattenskyddsområden finns på alla täkter i Kristianstad, men de är gamla. Reglerna behöver ses över och göras om. Det är det arbetet som pågår nu, säger Tommy Danielsson, chef för miljö- och hälsoskyddskontoret.

En anledning till förseningen är, enligt C4 Teknik, konflikter med berörda bönder. I en skrivelse till länsstyrelsen uppger man: ”På grund av oklarheter inom kommunen och motstånd från lantbruksintressen har genomförandet dragit ut på tiden”.

Exakt vad det uttalandet innebär är det ingen på C4 Teknik eller i tekniska nämnden som ger något tydligt svar på.

– Det handlar om hur man ska gå tillväga om det inkräktar på någons verksamhet. Vi har olika funderingar kring hur man löser det. Alla borde vara beredda att hjälpa till att skydda vårt dricksvatten. Vi har en skyldighet att se till vattenskyddsområdena och jag beklagar att det har tagit så lång tid, säger Anita Zieme (MP), ordförande i tekniska nämnden.

Ersättning knäckfrågan

Man försöker hitta gemensamma riktlinjer inom Skåne, ett arbete som både miljökontoret och C4 Teknik har deltagit i.

Ett tidsödande arbete i sig, men det som också har gjort att arbetet drar ut på tiden är de politiska frågorna.

Ersättningen för mark-ägare vars verksamhet påverkas av de nya områdena är en viktig punkt.

– Begränsar man markanvändningen måste man bestämma om och hur det ska ersättas, säger Tommy Danielsson.

Alternativen att ta ställning till är två. Antingen får markägarna själva driva skadeståndsfrågan i mark- och miljödomstolen, eller så hittar man en överenskommelse mellan kommun och ägare om köp av mark eller långa arrenden.

Politiker avgör

– Men de här förslagen har vi lämnat ifrån oss. Nu är det upp till politikerna att avgöra och det är där diskussionerna pågår, säger Tommy Danielsson.

Enligt LRF måste det gå att driva ett jordbruk även i det primära området. Är det möjligt enligt miljö- och hälsa?

– Jo, visst är det är rimligt. Men då är man inne på vilken typ av jordbruk det handlar om. Det kanske inte kan vara de grödor som kräver mest gödning, säger Tommy Danielsson.

Ulf Persson (C), ordförande i miljö- och hälsoskyddsnämnden