Forskare hittar dolda förmågor i matematik

Text: Åsa Borglin
Publicerad 10 februari 2012 6.30 Uppdaterad 11 februari 2012 18.10

Kristianstad.
Svenska elever borde få prata mer matematik i skolan, inte bara sitta tysta och räkna tal. Det tycker författaren till en ny licentiatavhandling.

Thomas Dahl undervisar blivande mattelärare i matematik och didaktik vid Högskolan Kristianstad. Hans licentiatavhandling ”problemlösning kan avslöja matematiska förmågor” visar på hur lärare kan upptäcka dolda talanger bland sina elever.

Avhandlingen är en del i ett projekt som heter ”pedagogik för elever med fallenhet och intresse för matematik” och som tittar på understimulerade elevers undervisningsbehov.

– Genom att ge eleverna mer utmanade problem att lösa och diskutera kring kan man fånga upp deras ofta intressanta metoder att angripa uppgiften, säger Thomas Dahl.

För resultatfokuserat

Han tycker att dagens bedömning av elever är alltför resultatfokuserad med enkom rätt eller fel för ögonen.

– Tittar man i stället även på tillvägagångssättet för att nå fram till ett resultat kan man se andra förmågor som annars skulle ha förblivit oupptäckta då de varken synts på proven eller i betygen.

Thomas Dahl ger exempel på förmågor som att vara flexibel i tanken, kunna generalisera, samla in data och vända på sitt resonemang. Förmågor som han i sin forskning har hittat hos en del elever med annars medelmåttiga betyg i matematik.

– Ibland kan deras metoder visa sig vara produktiva trots att det går åt skogen när det gäller att komma fram till rätt resultat.

Hans mål är att elever ska börja få matematiska problem som konstruerats just så att deras förmågor utmanas och därmed utvecklas maximalt.

– Som det är nu är svenska elever dåliga på utmanande problem som kan ta en timme att lösa, säger han.

Undervisningskultur

Anledningen, menar han, är att undervisningskulturen i Sverige är att eleverna själva ska ta ansvar. Därför får de bara en viss mängd tal av läraren att lösa under tysthet och inget mer.

? I andra länder orkestrerar lärarna lektionerna mera och utsätter eleverna för problem som innebär att man pratar mycket matematik tillsammans i klassrummet.

Thomas Dahl menar att det finns många ingångar och många vägar ut ur problemlösningar som gör att elever på olika nivåer kan få samma uppgifter som de sedan resonerar kring, mer eller mindre omfattande.

? Att dela upp eleverna i nivågrupperingar hjälper varken de duktiga eller svaga eleverna, säger han.

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu