Prisad av en motståndare

1. Varför engagerar sig Svensk Vattenkraftförening för ålens överlevnad?
– Det är ganska naturligt. Många i föreningen är intresserade av sin närmiljö och vill underlätta fiskens vandring. Det finns flera skäl till att vi arbetar med ålen: den är utrotningshotad och behöver omedelbar hjälp och om man ser till många andra fiskar är ålen relativt lätt att hjälpa.

2. Varför är ålen lätt att hjälpa?
– Den är fantastiskt duktig på att vandra uppåt i vattendragen. De kan klättra på gräsmattor och nästan lodräta väggar om de är fuktiga. Många ålar söker sig till sjöar och äter upp sig. När de är fullvuxna och ska ner till Sargassohavet igen är det svårare. Ålarna i Sverige får för sig att påbörja sin lekvandring till Sargassohavet nästan på samma datum.

– Då har vi drivit i föreningen att man öppnar utskoven i kraftverken under så kallade ålsläpparnätter, så att de kommer förbi hindren. Men det är ett ineffektivt sätt att stänga av produktionen och det finns ål som vandrar tidigare eller senare. Därför deltar vi i forskningsprojekt som visar att man med ganska små medel i väldigt många kraftverk kan göra mycket.

3. Ni arbetar också med en förstudie om ålvandringen tillsammans med Ålakademin och Hushållningssällskapet, vad visar den?
– Den visar inte så mycket ännu, men vi tittar på vad man har forskat på och testat och funderar på hur vi kan omsätta det.

4. Vad kan kraftverken rent konkret göra för att fler ålar ska överleva?
– Förutom ålsläpparnätterna kan vi lägga ålomlöp, artificiella fiskvägar, ungefär som en bäck, för ålens uppvandring. För dess nedvandring kan man göra hål långt ned intill grindarna vid inloppet till turbinerna. Finns det ett hål eller ett rör i dammen så att ålen kan komma igenom väljer ålen det.

5. Hur vanligt är det i dag?
– Smoltledare har funnits länge, men de sitter ofta högt upp. Ålen gillar mycket bättre att röra sig vid botten. Smoltledare finns i många kraftverk, men de som har ett hål längre ned är mycket färre.

6. Vad betyder det för dig att bli utnämnd till Ålakung?
– Det som gör mig mest glad med utmärkelsen är att Ålakademin och Svensk Vattenkraftförening fått en dialog. Jag ringde upp Claes Bergkvist (ordförande i Ålakademin) efter att han skrivit en kritisk artikel om kraftverken. Vi fick bra kontakt och började samarbeta. Det är absolut det bästa, att börja tala med varandra för att hitta lösningar.

– Det är positivt att våra traditionella motståndare vill ge mig en utmärkelse. Sedan är det jättekul att bli kallad kung.

7. När kan åtgärder genomföras i kraftverken?
– Vi fortsätter med ålsläpparnätter under den här utvandringssäsongen och försöker få med oss fler. Nästa sommar ska vi försöka göra så många åtgärder som möjligt. Jag tror att vi klarar flera tiotal kraftverk nästa år. Ju enklare, billigare åtgärder vi hittar desto fler kommer att göra det.