De går igenom medicineringen

– Sömnmedel kan också ge problem, om patienten stiger upp på natten för att gå på toaletten, är yr och ramlar, säger Helena Dahlerus, en av apotekarna på sjuk-husapotek Apoteket Farmaci som arbetar med läkemedel och äldre.

De är fyra kolleger som fördjupat sig i ämnet och arbetar på flera vårdavdelningar. Där går de igenom med patienter från 75 år och uppåt, normalt i eget boende, vilka läkemedel de tar, både enligt sjukhusjournalen och i praktiken.

Förutom upptäckt av mediciner som "bråkar" med varandra kan själva doseringen vara helt fel. I sådana lägen kan apotekarna föreslå läkare och sköterskor på avdelningen alternativ.

I dagarna har de börjat läkemedelsgenomgångar på infektionskliniken. I mitten av november i fjol introducerades arbetet på kirurgens akutvårdsavdelning, och efter det en vårdavdelning för hjärtpatienter, 112:an. Men sättet att arbeta påbörjades på närsjukvårdsavdelningen Navet redan för två och ett halvt år sedan.
Att man har fokus på åldersgruppen 75 plus, i eget boende, beror på att det är en grupp som gärna hamnar lite mellan stolar. För äldre i särskilt boende görs läkemedelsgenomgångar på boendena.

– En hel del äldre har många olika läkarkontakter, och kombinerar med egna receptfria läkemedel, konstaterar Stina Gustafsson.

Arbetet på vårdavdelningarna går till så att apotekarna intervjuar de patienter som kan tala för sig, med fokus helt och hållet på läkemedlen. Omhändertagandet uppskattas av patienterna.

– Vi går igenom vad de tar, hur de tar det, om de delar eller krossar, och vilken inhalationsteknik de använder. Vi kontrollerar om det stämmer med vad som är inskrivet i journalen, säger Helena Dahlerus.

Stina Gustafsson inflikar att de också frågar om patienten vet vad alla tabletter har för syfte. Rätt många har bra koll på vad och varför. Men de kan ha svårt, mycket kan ändras över tid.

– För att inte tala om att många mediciner har konstiga namn. Flera svarar bara att de tar "en gul, en grön och fem vita", säger Karin Fält när hon ger exempel.
Apotekspersonalen ser om läkemedelslistan för varje patient är korrekt, liksom doser. Man vet att doser i viss storlek och utifrån ålder påverkar njurfunktion och ger vätska i kroppen, och det vill man inte.

De identifierar biverkningar, upptäcker interaktion – där ena läkemedlet påverkar det andra – och ser vad som är relevant för varje enskild patient.

Ett problem med läkemedelslista är att slutenvården och primärvården fortfarande har olika journalsystem, som gör att den ena parten inte kan läsa den andras.

Om patienten ligger kvar några dagar hinner apotekarna göra uppföljningar, kontrollera laboratorievärden och diskutera med sjuksköterskorna. Läkemedelsgenomgångar är uppskattat även av vårdpersonalen.

Karin Fält poängterar hur viktigt det är att information och förslag också förs vidare till vårdcentralen, som ska fortsätta ha ansvaret för patienten. Hittills har förslag till ändrade ordinationer under en tid skickats med till tre specifika vårdcentraler.

– En tanke är att vi ska skicka läkemedelsförslag till alla vårdcentralerna.

Från Lund har man anammat läkemedelsberättelse, utskriven på papper, som patienten får med sig i handen vid hemgång, tillsammans med läkemedelslistan. Där förklaras varför en viss medicin satts in eller plockats bort.

Socialstyrelsens stimulansbidrag ligger som grund för arbetet.