Mindre pengar går till böcker

Det anser Rickard Vinde, direktör för Föreningen Svenska Läromedel, en branschorganisation för läromedelsföretag i landet.

– Det satsas bara 450 kronor per elev och år på läromedel i grundskolan, påpekar han.

Skillnaderna mellan kommunerna är dock stora.

Det är väl självklart att ni tycker att skolorna ska satsa mer på läromedel?
– Fram till i somras var jag lärare på gymnasiet, jag var det i 15 år, och vet vad vikten av bra läromedel betyder. Skolan kan inte räkna med att en lärare ska sitta på sin fritid och utforma egna läromedel som det tar förlag att utveckla i upp till två till tre år. Medel som är testade och granskade, påpekar han.

Något han slagits av är Skolverkets rapport "Varför sjunker resultaten i skolan" som kom i höstas.

– Där yttras inte ett ord om läromedlens betydelse, säger han, som själv tror på att det finns ett samband mellan mindre resurser på läromedel och sämre resultat.

Hösten 2011 sjösätts den nya skolreformen.

– Ska det bli en nystart, med en ny skollag, måste man ställa sig frågan om mer resurser till läromedel som är det viktigaste verktyget för lärare och elever i lärprocessen.

Hans Thorsson, ekonomichef på barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstads kommun, säger:

– Från och med i år måste vi ange hur stor del av skolpengen som går till läromedel. I grundskolan är det 3 758 kronor per elev och år.

Men i den summan ingår inte bara skolböcker utan även it-program, hyra av datorer, bibliotek med mera.

Någon jämförelse bakåt i tiden är svår att göra.

– Det har inte skett en försämring, snarare en förskjutning från att hellre satsa mer på it-media än böcker, säger han.

Kommunen har avtal med Läromedia som under fjolåret ställde frågan om kommunen möjligtvis kringgick avtalet eftersom färre böcker handlades in.

– Men det var inte så, utan ett trendbrott.