Kall vår kan rädda vägarna

Redan syns en hel del tjälskott på vägnätet.

– Vi har ingen uppfattning om hur allvarligt det här kommer att bli i år. Vi ser att vi har mer sprickor och hål än vanligt i vägytan, men samtidigt är tjälen kvar i marken än, säger Annika Canacki, som är driftchef på Vägverket i Kristianstad.

Just den kalla vårvintern gör att det nu är helt optimalt för vägarna, med långsam vår och kalla nätter. Då försvinner vattnet långsamt.

– Problemet är om vi får en häftig snösmältning. Det är det som tär.
De småhål som finns nu åker Vägverkets entreprenörer runt och fyller ut. Skånes 800 mil väg är uppdelat i åtta distrikt med cirka 100 mil i varje. Där har entreprenörerna ansvar för vinterväghållning, underhåll och lagning av mindre fel.

– Det går att laga nu när det är kallt, med tillfälliga lösningar, förklarar driftchefen Stefan Rittbo. Sedan blir det permanenta lösningar framåt våren när asfaltsverken drar igång.

Det som händer nu är att tjälen går ur marken och ytbeläggningen släpper, och kan skapa hål.

Det kan även bildas sprickor, men för det mesta går dessa tillbaka igen och lagar sig själva när det blir varmare.

Problemet är att tjälen går djupare än på länge då vintern varit så kall.

Fram emot våren syns hur allvarliga årets tjälskador blivit.

Något som till viss del kan oroa, då vintern inte förstått att Vägverket lagt en budget. De avsatta medlen har helt enkelt försvunnit i takt med att snön har fallit.
Bland dessa medel tas även en del till vägarbeten, exempelvis beläggningsarbeten.

– I Skåne har vi en budget för 130 miljoner kronor för hela året. Vi har redan gjort av med 75–80 miljoner kronor i år, det är över budget, säger Annika Canacki.

Det befaras att budgeten spräcks med 25–30 miljoner kronor för året som helhet.

– Men det beror på, om vi får en mild vinter i slutet av året.

Normalt får överskridande av budget på vintern kompenseras med mindre underhåll av vägarna framöver, rentav att man hoppar över vissa objekt som borde ha ny beläggning.

Däremot är inga nya vägbyggen i farozonen, eftersom de har en helt annan budget.

– Det är en budget för drift och underhåll, en annan för att bygga nya vägar. Exempelvis utbyggnaden av E 22:an kommer inte alls att påverkas av drift och underhållskontot, säger Annika Canacki.







Clifford Johansen