Stärkan firade 100 år

Historisk dag i Oppmanna kallar Ruth Hammarkvist det för och ilar runt i kaffeserveringen i ena sidan och välkomnar besökarna. I andra sidan av det 100-åriga huset finns ett litet garage och en prylbod, med allt från gamla kannor och bilder av gråtande barn till hästdragna vagnar.

– Vi har ägt det sedan 1973, säger Ruth Hammarkvist som tillsammans med maken Sture har gjort i ordning i omgångar. Utanför finns en trädgård – en välbesökt sådan, då de tar emot besökare och har evenemang i den. Som i augusti, när Gunnel Carlsson ska dit och prata trädgård, eller i påsk när det är konstrunda.
I just själva fiket är de teglade väggarna och en stor granitvägg inklädda med plåt.

– Vi hade en plåtslagarfrima som hyrde här i 20 år. De gjorde i ordning rummet, sänkte taket och isolerade och satte upp plåt, eftersom det var deras material.

Just när hon avslutat meningen kommer en av de gamla plåtslagarna, Yngve Olsson, in genom dörren.

– Vad fint här blivit. De har verkligen gjort och om och gjort det bra, säger han.
I den tillhörande smedjan en bit bort hörs klang av hammare mot städ. De glödgade järnen bankas ut och smids ihop till konstfärdiga stycken. Konsthantverkarna Ann Lavesson och Bengt Killander visar upp sig och sina färdigheter medan det ryker ur ässjan.

Det är snart 100 år sedan som den gamla stärkan byggdes. Oppmanna potatismjölsförening bildades 16 mars 1910 och under hösten stod stärkelsefabriken klar.

I början förvarades även potatismjöl i byggnaden, men snart byggdes ett magasin nära järnvägen i Arkelstorp i stället.
Fabriken fungerade fram till 1959, då andelarna i föreningen såldes. Huset köptes då av Karin och Folke Ljunggren som födde upp slakthöns och hade det som lager för Cappes Motorcirkus.

1973 köpte de nuvarande ägarna byggnaden, och den har sedan dess använts som lager och haft inhyrda företag. En renovering påbörjades 2006 och 2008 flyttade plåtslagarna ut. Nu är det ett evenemangshus – med allt från utställningar till gårdsmuseum.