Lättare få jobb om skolan
jobbar med näringslivet

Medan ekonomiprogrammet på Högskolan i Kristianstad får en total plats 63 av 420 möjliga, och företagsekonomi får plats sex, får "högskoleingenjör datateknik" nöja sig med plats 308.

Däremellan återfinns även data och systemvetenskap (plats 106), biologiprogrammet (113) och systemvetenskap för inbyggda datasystem (281).
Vad är det då som orsakar de stora skillnaderna?

I slutänden är det möjlighet att få jobb och hyfsad lön. Svenskt Näringsliv, som står bakom rapporten, har gått ut till landets olika universitet och högskolor och frågat de 420 programansvariga om hur undervisningen är upplagd. Stort fokus har lagts på frågor om samverkan med näringslivet och möjligheter till praktik/examensarbeten.

Men även examinerade elever har tillfrågats om de har fått jobb, inom vilken kompetensnivå och vad de tjänar.
Svenskt Näringsliv drar själva slutsatsen att samverkan med näringslivet ger studenterna större chans att få jobb och högre ingångslöner.

Det betyder att det finns stora skillnader inte bara i var du läser, utan också vad du läser.

– Det kan skilja 1 100 kronor i månaden i ingångslön och chansen att få jobb efter examen kan vara 60 procent högre för dem som gått en utbildning med god samverkan, säger Claes Sandvig på organisationen i Skåne.
Med samverkan menas att man kan göra examensarbetet ute hos företag eller organisationer, med dem som uppdragsgivare. Men också att det finns praktik, chans att göra mindre projektarbeten hos företag, att det finns fadderföretag till eleverna och att det tas in gästföreläsare från näringsliv, stat eller kommun.

– Man har också själv ett ansvar som student. Sommarjobbar man någonstans går det att förbereda dem och fråga om chans till examensarbete där om några år, då hinner de vänja sig och lära sig att de kan få in någon som gör kvalificerade uppgifter som annars inte skulle utförts.
Att det skiljer mycket mellan samverkan hos olika program på högskolarna är heller inget ovanligt:

– Det vi belyser är att det oftast inte handlar om centrala beslut. Finns det en programansvarig som är drivande i frågan och tycker det är viktigt så blir det oftast bättre samverkan. Det här är ganska personrelaterat, det beror väldigt mycket på individen, säger Claes Sandvig.