Nerlagd skola toppar statistik

Det framgår av den sammanställning av de nationella proven i årskurs 3 som barn- och utbildningsförvaltningens pedagogiska center har gjort.

För Anders Mattsson, en av de föräldrar i som kämpar för att att göra Trolle Ljungby till friskola, kommer resultatet inte som någon överraskning.

– Vi vet att de elever som kommer från Trolle Ljunby klarar sig bra när de kommer upp i högstadiet, säger han. Kommunens sammanställning är lite strängare än den som Skolverket gör, eftersom pedagogiskt centers statistik utgår från att treorna på respektive skola ska ha godkänt på samtliga delprov för att skolan ska få godkänt i respektive ämne.

– Det innebär också att det inte krävs så mycket för att få att inte få godkänt, påpekar Åsa Melkersson, chef på pedagogiskt centrum. På en skola där det bara går fyra treor räcker det exempelvis med att en elev är frånvarande vid ett delprov för att resultatet ska bli 75 procents godkännande.

Trots det finns det två skolor där samtliga elever i årskurs 3 har klarat samtliga delprov i matematik och i svenska. Dels Viby skola med 20 elever, dels Trolle Ljungby med åtta elever.

Trolle Ljungby lades ner i samband med skolavslutningen i våras.

– Det är konstigt att man lägger ner en av de skolor som redovisar bäst resultat, säger Anders Mattsson.

Men att ifrågasätta nedläggningen med utgångspunkt från resultatet i det nationella provet är inte korrekt, anser barn- och utbildningsnämndens ordförande Pierre Månsson (FP).

– Nedläggningen var inte kopplat till betygsresultatet. Det var av ekonomiska skäl som skolområdena föreslog nedläggning av Trolle Ljungby och Träne skolor. Även de andra toppresultaten stod mindre skolor för. Yngsjö skolas sex treor fick godkänt i samtliga delprov i svenska, medan treorna i Huaröds och Vittskövle skolor tog hem full pott i matematik.

– Det är fantastiskt att dessa skolor har 100 procent godkänt, säger Pierre Månsson. Men jag tycker att resultatet generellt sett är bra. Dessutom är det svårt att jämföra Vittskövle och Huaröds skolor med skolor där det går många nyanlända svenskar. Pierre Månsson konstaterar också att den genomlysning som barn- och utbildningsförvaltningen gjort, och som mäter studieresultat under en längre tid, visar att eleverna på små skolor och större skolor i Kristianstad når ungefär samma resultat när de går ut nionde klass.