Därför firar vi midsommar

Problemet när sederna följde med invandrarna till Sverige var att vår maj var så kall. Därför flyttades firandet fram till den dag då solen stod som högst på himlen.

Just vid sommarsolståndet hade man tidigare dyrkat fruktbarhetens gud, Frö eller Freja. Länge firade vi Johannes Döpares födelsedag på midsommardagen. Det görs fortfarande i katolska länder. Ofta tänds en eld, vilket ännu kan synas på sina håll i Sverige.



Själva majstången kom till Sverige från Tyskland i slutet av 1400-talet. Många tror att namnet härstammar från just månaden maj, men det är fel. Att maja är ett gammalt uttryck för att löva och göra grönt.



Midsommarnatten sägs vara fylld av magi. Daggen som faller ha en särskild kraft. Känner du dig riktigt sjuk, klä av dig naken och rulla i midsommarnattens dagg. Det lär bota allehanda krämpor.

Även växterna fylldes av särskild kraft under midsommar, vilket är en orsak till att man smyckade hus och människor med blommor och grönt. Flygrönn drog lycka till sig, ormbunkens frukter kunde bota sjukdomar - men bara om den plockades klockan ett på natten.



Traditionen att plocka sju eller nio olika sorters blommor, under tystnad, och lägga under huvudkudden för att få drömma om sin tillkommande lever kvar än i våra dagar. Men det lär bli svårt för dagens unga flickor att hitta ett hus som varit flyttat tre gånger. Hittades ett sådant skulle flickan sätta sig på taket och den förste man som närmade sig huset var den blivande brudgummen.

Flickor kunde också nakna sopa golvet från dörren och inåt rummet. Det sades att de då skulle få se sin tillkommande i fönstret. För ogifta män gällde att besöka en källa vid soluppgången. Om de lyckats vara tysta och allvarliga kunde de se sin blivande hustru i källvattnet eller möta henne på hemvägen.



En teori om varför det festas så mycket kring midsommar är att vid den tidpunkten tömdes källarna på all lagrad mat och det brännvin som var kvar skulle drickas upp, innan den nya skulle börja brukas.

I det gamla bondesamhället var midsommaren den tiden på året då bönderna kunde ta ledigt mellan sådden och höstskörden. Därför fick även drängar och pigor ledigt och festandet var en naturlig följd av detta.