Besparingar begränsar
sortiment av hörapparater

Habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen slår till bromsen för att hejda och minska underskottet för att få årets budget i balans.

I väntan på att decibelgränsen så småningom ger besparingar begränsas sortimentet av hörapparater.

Enligt HRF, Hörselskadades Förbund, betyder det att en stor del av de vanligaste apparaterna försvinner, ungefär varannan av de som provas ut i dag. Och framför allt rör det apparater som vanligtvis provas ut till yrkesverksamma, studerande och aktiva pensionärer. Ett vanligt pris på sådana "avancerade" apparater är enligt förbundets informationschef Ingvild Falkenhaug 4 100–4 300 kronor.

Men det finns apparater som exempelvis kostar 7 000 kronor styck och utan vars hjälp den hörselskadade inte skulle klara av att jobba.

Mikael Larsson är kyrkogårdsvaktmästare och använder två hörapparater, sådana som kanske inte provas ut från nästa vecka.

– Jag har så kallade arbetstekniska hjälpmedel som innehåller mer automatik. Som är olika för att höra på avstånd, och för slinga som uppfattar olika signaler via en sladd runt om i golvet, berättar han.

Mikael har en hörapparat i vardera örat. Han känner sig väldigt utlämnad om han själv ska få dra en stor kostnad framöver, och kanske inte ha råd med mer än en apparat. Det är dyrt nog som det är.

Han är beroende, de är hans "allt" för att klara den sociala biten i yrkesliv och privat.

HRF:s Jan-Peter Strömgren efterlyser en dialog mellan Region Skåne och HRF som intressegrupp, det tycks inte finnas någon sådan ambition, säger Mikael Larsson. Han efterlyser också den konsekvensanalys som skulle göras, och menar att en sådan måste handla om vad förändringar innebär för patienterna, inte i första hand vad det betyder för ekonomin.

– Hörhjälpmedel ligger inom ansvaret för hälso- och sjukvårdslagen, säger han, och ser gärna en respektfull diskussion i frågorna.

Lena Thelin är chef för Din Hörsel, en av de privata audionommottagningarna som finns i Skåne sedan ett år.

Om skrivelsen från habiliterings- och hjälpmedelsförvaltningen säger hon att brukarna inte behöver vara oroliga.

– Man kan göra undantag om det finns synnerliga skäl. Och det är samma skäl som vi audionomer har redan i dag. Det görs alltid en individuell bedömning. Skrivelsen handlar helt enkelt om att Region Skåne vill ha kontroll på sina kostnader, inte slösa i onödan. Att audionommottagningarna inte av slentrian ska ta en dyrare apparat, säger hon.

– Jag känner ingen oro för detta.