Berättare bryter av vardagen på CSK

Kristianstad Artikeln publicerades

Spöken, kärlek, läskigheter och lyckliga slut. En gång i veckan knackar hon på hos barnen på CSK:s barn-avdelning med sina sagor, en nordisk mästare i muntligt berättande.

Klara Sandell är ett och ett halvt år.

Ena armen har bandage med en droppnål. Hon har ett virus som inte vill ge med sig och ligger isolerad på CSK:s barnavdelning tillsammans med mamma och pappa. Det blir lätt tråkigt.

Men för en stund bryts allt.

In på rummet kommer Sara Arambula och frågar om Klara vill höra en berättelse. Ur sin kasse plockar hon upp dockan Anna och så är den småläskiga historien igång om spöket med det blödande fingret.

Som tonåring såg Sara Arambula ett tv-program om clownronder på sjukhus i USA och hon tänkte att "det där vill jag göra". Hon blev berättare istället.

– Då korsades de här tankarna och jag kom på att det är ju berättarronder jag ska ha.

Hon tog kontakt med Region Skånes "Kultur i vården" som tyckte att idén var bra. Det blev ett projekt 2007 på CSK som möttes av stor uppskattning. Kontakten återknöts och i höst fanns det önskemål från sjukhusets sida att börja igen.

Det är sällan hon möts med ett nej.

– Det handlar om att komma in i rummet med rätt energi som säger "jag vill jättegärna berätta det här för dig och det ska bli kul".

Varje onsdag får de barn som vill besök av Sara Arambula. Oftast är hon själv, utan rekvisita. Undantaget är de minsta barnen som inte har ord för allt, då kan olika saker hjälpa till att gestalta historien.

Sedan fyra år jobbar Sara Arambula som berättare på heltid och lär även ut berättarkonsten.

Hon är ganska ensam om att kunna ha det som försörjning, men har också en meritlista som talar för sig själv. Hon har korats till skånsk, svensk och nordisk mästare i muntligt berättande.

Men det tog några år innan det blev så.

I grunden är hon apotekare och har läst läkemedelskemi i fem år.

Det blev tre år med forskning på ett läkemedelsföretag i Lund innan hon sa upp sig.

– Jag gick en sommarkurs i Svalöv med Berättarakademin i muntligt berättande. Jag tänkte att det låter så vansinnigt att jag måste gå den.

I dag är hon ordförande i Berättarakademin. Nästan alla berättelser hittar hon på själv. Eftersom de vänder sig till barn på sjukhus ska de gärna förmedla glädje och styrka.

Ofta handlar det om barn som stöter på problem eller utmaningar, men löser det på ett bra sätt, förklarar Sara Arambula.

– Jag får idéer hela tiden, men det tar ett tag att jobba med dem och få till bilderna så att barnen verkligen ser framför sig och känner vad det är jag berättar.

Det måste också anpassas till åldern. Jag ser lite när jag kommer in till barnen vilken situation de är i och väljer utifrån det.

Klara Sandell sitter tryggt i mammas knä. Spöket med det blodiga fingret förvandlades till en lekkamrat när han fick ett Kalle Anka-plåster att sätta på sitt sår.

– Det är kul att det händer något när man är så här isolerad och Klara verkar gilla det. Hon sa "mer" så fort det var slut, säger mamma Jonna Sandell.

Några rum längre bort ligger 14-åriga Ellinor Svensson som är tillbaka efter permission hemma.

Hon vill gärna höra en historia och Sara Arambula berättar inlevelsefullt om när hon mötte sin stora kärlek på Roskildefestivalen.

– Det var kul, konstaterar Ellinor Svensson.

– Det var ju inte en saga för små barn.