Besparingskrav slopas för LSS-utredning

Stockholm Artikeln publicerades
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S).
Foto: Hossein Salmanzadeh / TT
Barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S).

Efter den hårda kritiken presenterar regeringen nya direktiv till den pågående utredningen om LSS, där bland annat assistansersättningen ingår.

– Vi tar bort det krav som funnits på utredaren att föreslå besparingar, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) på en pressträff:

– Vi tar bort det krav som funnits på utredaren att föreslå besparingar, säger barn-, äldre- och jämställdhetsminister Lena Hallengren (S) på en pressträff:

Politik

Fokus hos utredaren ska vara att presentera en tydligare, modernare lagstiftning, säger Hallengren. Till skillnad mot tidigare behöver utredaren inte föreslå hur kostnaderna ska kunna minska.

Utredningen får också längre tid på sig och ska nu lämna sitt slutförslag den 15 december, i stället för oktober.

Inom handikapprörelsen hoppades man på att regeringen skulle slopa kravet på kostnadsminskningar.

– Det väldigt ensidiga besparingsfokuset måste plockas bort, sade Maria Persdotter, förbundsordförande i RBU (Rörelsehindrade barn och ungdomar) före pressträffen.

– Till skillnad från den tidigare ministern har Lena Hallengren (S) haft en ganska tät kontakt med många företrädare i funktionshindersrörelsen, så pressträffen måste handla om besparingarna, det kommer den att göra, säger hon.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna för assistansersättning. I regleringsbrevet till Försäkringskassan inför 2017 togs ordet "bryta" bort, men regeringen bad myndigheten att ha särskilt fokus på den ökande timutvecklingen.

Besluten ledde till hård kritik från handikapprörelsen, som hänvisade till flera fall där assistansersättningen tagits bort.

Försäkringskassans tolkning och tillämpning av vägledande domar från Högsta förvaltningsdomstolen har gjort att hundratals som tidigare har fått ersättning för stora hjälpbehov fått den indragen eller reducerad, med stora följder för dem själva och anhörigas liv.

I höstas tvingades regeringen föreslå en snabb lagändring och stopp för tvåårsomprövningar av assistans, sedan Försäkringskassan skrivit larmbrev om följderna av ytterligare en vägledande dom.

Regeringen tillsatte utredningen av LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade), våren 2016 för att göra en total översyn. Utredningen har tidigare fått hård kritik från handikapprörelsen, bland annat för ett läckt förslag om att funktionshindrade barn under tolv år och äldre över åttio år inte ska ha rätt till personlig assistans.

Även Kristdemokraterna, Liberalerna, Centerpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har kritiserat regeringen för att fokusera allt för mycket på att minska kostnaderna.

LSS-utredningen ska enligt planen presenteras efter valet i höst.

Fakta

Personlig assistans

Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade (LSS), som infördes 1994.

1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.

Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.

I januari i år hade cirka 14 800 statlig assistans, cirka 1 300 färre än 2015.

Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.

Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.

Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.

Samma år minskade utgifterna för den statliga ersättningen till 21,5 miljarder.

2017 beräknas utfallet ha blivit 23,2 miljarder.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Visa mer...