Dagens kustbor blir morgondagens öbor

Kustmötets dag två väckte frågorna: Ska strandnära boende försvaras eller kustnära områden uppgivas och vem ska stå för kostnaderna för skydd eller flytt?

Margareta Lannér-Hagentoft, planchef på stadsbyggnadskontoret i Kristianstads kommun, en av förmiddagens föredragshållare, ställer församlingen inför frågorna kommunen brottas med.

– Vad har vi råd att försvara? Ska vi jobba med vattnet istället för emot det? och konstaterar:

– Vi har inte råd att vänta med det beslutet, det måste politikerna våga ta snarast. Senast vid tre meters nivån måste vi börja retirera.

Enorma värden

Kommunen har grävt ner mycket pengar i vatten- och avloppssystem i lågt liggande strandnära områden för att omvandla sommarstugor till villor.

– Det är enorma värden som står på spel.

Planläggarna undrar: Vilka områden har vi inte råd att ge upp?

– De områden som vi ser som riskområden är de områden som vi har planlagda i dag. Större delen av Åhus ligger vid tre meters kurvan, eller under. Vi har hus som ligger långt under tre meters nivån. Där har vi problem inom 30 år.

Öar och halvöar

Margareta Lannér-Hagentoft presenterar ett scenario där kommunen väljer att försvara några få utvalda platser i form av öar och halvöar där havet ska motas av hårda barriärer medan en reträtt genomförs från största delen av de lågt liggande områdena.

– Kommunen behöver se över kustnära områden och undvika ny bebyggelse.

Stormarna Simone och Sven 2013 gjorde sig ökända längs med Skånes västkust. De djupa lågtrycken drev upp havsnivån. Stormvindarna orsakade en översköljningseffekt fyllande källare i hus långt inåt land.

– Vi har tittat på havsnivåhöjningen och de högsta tänkbara vågformationer som kan uppstå men sådana stormar som man har på västra sidan har vi inte här.

Våldsamma stormar

Faktumet att östra Skånes kust flera gånger drabbats av våldsamma stormar, så som novemberstormen 1872 då en tre meter hög stormflod svepte bort hela fiskeläget Örnahusen samt ett mycket stort antal ålabodar längs med skånska ost- och sydkusten, verkar ingen skänkt en tanke.

Inte heller Karl-Erik Svensson, som håller i C4 Tekniks byggplanering av kustområdet, har koll på hur översköljningseffekterna vid en storm drabbar kustnära bebyggelse.

– Det har vi inte tittat på. Detta är fortfarande i sin linda, det finns inga beslut.

Höjningen tar fart

Först när havet stigit en halv meter nås de första fastigheterna i kommunen och efter det tror han att höjningen tar verklig fart.

– Man tror att det kommer att eskalera fort från år 2050 och framåt.

Karl-Erik Svensson ser ingen möjlighet för kommunen att självt bekosta kampen emot havet.

– Vi kommer att behöva nationell hjälp. Det finns ingen kommun som klarar av det här. Kanske kan vi få EU att bidra.

Har kommunen räknat på vad havsnivåhöjningen kommer att kosta?

– Inte mig veterligen, nej, säger Karl-Erik Svensson.

Per Danielsson, nationell samordnare av stranderosion på Statens geotekniska institut, vet inte heller vilka kostnader som en havsnivåhöjning medför.

– Jag tror att det är få, om ens någon, som har räknat på vad det skulle kosta att bygga upp ett skydd eller hur de ekonomiska värdena skulle sjunka.

Han sammanfattar Kustmötet med konstaterandet:

– Vi vet för lite eftersom det forskas för lite. Det behövs fler yngre forskare som tar över efter de som nu pensioneras men det är få utbildningar i landet som fokuserar på stranden.