"De här lådorna är framtiden"

Kristianstad Artikeln publicerades

354 000 immigranter släpptes under torsdagen fria att börja ett nytt liv som ålyngel i skånska och blekingska vattendrag som mynnar i Hanöbukten.

Förmiddagen 19 juni var Kristianstads Båtklubb omlastningsplats för spridningen av ålyngel till landskapet i öster, Ivösjön och Oppmannasjön i norr, Verkeån och Julebodaån i söder samt nedre Helgeåns vattensystem.

I år planteras totalt tre miljoner glasålar ut i Sverige. Huvudparten i vattendrag längs Västkusten. Allihop släpps nedanför vattenkraftverk.

- Det gör vi för att ålarna inte ska klippas i bitar av vattenkraftsturbinerna, säger Curt Gelin, ålodlare och marketing director på Scandinavian Silver Eel.

Invid båtslipen står ett antal frigolitlådor staplade. Var och en innehåller 2 000 ålyngel vägande 0,7 gram styck.

- De här lådorna är framtiden, säger Sven-Erik Tenghagen, ålfiskare och ordförande för Ålfonden.

De små ålarna har flugits till Sverige från Storbritannien efter att varsamt fångats med håv när de simmat upp i floden Severns mynning där människans omformning av vattendraget sätter stopp för färden.

- De går upp i flodmynningen och kommer sedan inte längre. Där svälter de ihjäl. Det är bättre att de kommer hit så att vi kan sätta ut dem här, säger Curt Gelin.

Bakom utsättningen står Ålfonden. Den bildades 2007 av ålfiskenäringen i Skåne och Blekinge för att främja tillväxten av ålbeståndet. Pengarna i fonden kommer från deras verksamheter. 2008-2013 planterade fonden med bidrag från lokala företag och Europeiska Fiskerifonden ut drygt 700 000 glasålar. 30 procent når vuxen ålder vilket är 220 ton blankål. Unikt för Ålfonden är att de, förutom vattendomar i Östergötland och Härnösand, är ensamt om att sätta ut ålar i Östersjön.

2007 uppmärksammades bristen på ålyngel av EU. Medlemsländerna avkrävdes presentera en ålfiskeplan säkerställande artens bevarande. Sedan 2010 sätter Hav- och vattenmyndigheten ut ålyngel. Utsättningen sker endast på Västkusten. All utplantering i landet administreras av Länsstyrelsen i Skåne.

Enligt ålfiskaren Hans-Inge Olofsson har Havs- och vattenmyndigheten undvikit att plantera ut yngel till vattendrag som mynnar i Östersjön.

- De ville inte sätta ut ål som de menade att vi sedan fiskade upp. De trodde att vi fiskade upp 40 procent av ålbeståndet. Men det har visat sig att vi i själva verket endast tar sju procent av ålarna som simmar förbi längs kusten. Vi fick tillstånd att själva sätta ut.

Tidigare trålfiskade Frankrike mycket stora mängder glasål. Den såldes till fiskodlingar i Kina. EU har förbjudit all handel till länder utanför Europa.

De senaste fyra åren har mängden av glasålar som förts med Golfströmmen till Europa ökat för varje år. I år är ökningen mycket markant.

- Tillgången på ålyngel är mycket god vilket gör att priset för att köpa glasål är lägre. Det har inte varit så mycket på över 30 år, säger Curt Gelin.

Sammanlagda notan för alla årets utplanteringar är 5,3 miljoner kronor. Så mycket yngel har aldrig tidigare satts ut.

2011 förseddes ålar med GPS-sändare av forskare som spårade vandringsvägen nordiska ålar tar under färden till Sargassohavet. Några ålar som följdes var utplanterade, andra vilda. Utplanterade ålar följde samma rutt som ålar vilka själva simmat till svenska vatten. Forskarna såg inga skillnader i beteendet mellan naturliga och flyttade ålar. Simdjup, vägval och vandringshastighet var samma.

- Forskningen visar att de som vuxna tar samma väg till Sargassohavet som vilda ålar, säger Hans-Inge Olofsson.

Under flera år har ålfiskenäringen kritiserats för nyttjandet av den rödlistade arten.

- Nu vet vi att de tar sig tillbaka. Forskningen är med oss nu.