En högskola värd att rädda

Kristianstad ,
Kaj Björk var högskolans rektor mellan 1977 och 1993.
Foto:
Kaj Björk ledde högskolan ut till P6 innan han gick i pension.
Foto:

Högskolan har varit nära nerläggning flera gånger – en gång räddades den under en taxiresa. Men lagom till 40-årsjubileet har den stärkt sin position med fler sökande än någonsin. Möt dess första rektor, Kaj Björk.

Artikeln publicerades 17 maj 2017.

Man kan tycka att Högskolan Kristianstad är ung, jämfört med Lunds universitets 350 år. Men här finns lärosätesrötter ända tillbaka till 1200-talet även här. Då i form av en teologisk klerkutbildning i Åhus. Den fanns kvar till i början av 1300-talet.

– Sedan är kunskapen om utbildningarna här i trakten förlorad i dunkel fram till 1835 då lärarutbildningen startade, berättar Högskolan Kristianstads förste rektor Kaj Björk.

Han har koll på läget. Och kan berätta att kung Christian IV ville flytta universitetet från Lund till Kristianstad i samband med att han grundlade sin stad. Det hade, som Kaj Björk säger, gett Kristianstad en helt annan historia.

Men vi håller oss till det som blev. Och det är på sitt sätt en dramatisk historia det också. Om en liten högskolas kamp för överlevnad, om eldsjälar och om oväntade beslut i en taxi på väg till Arlanda. Men allt började med folkskoleseminariet som grundades för 70 år sedan.

– Det är ur det arbetet som högskolan föddes, berättar Kaj Björk.

Själv gick han på lärarhögskolan i Kristianstad, läste i Lund och Köpenhamn innan han kom till seminariet i Kristianstad 1968 som lärare. Redan då diskuterades en möjlig placering för en ny högskola i stan.

– Vi jobbade hårt för lärarutbildningen här och utsågs också till landets bästa. Det är jag mycket stolt över.

Kaj Björk hade inte tänkt bli ansvarig för något, han trivdes i lärarrollen. Men han tog aktiv del i förarbetet till den eventuella högskolan, något annat hade inte varit möjlig för den drivne, engagerade läraren.

– Det slutade med att jag fick ägna mig på halvtid åt att hitta på argument för att få hit högskolan. Ett mycket gediget förarbete från ett väl sammanhållet gäng gav oss till sist det efterlängtade beskedet.

Kaj såg fram emot att få börja undervisa igen. Han stod i trädgården där hemma och påtade i jorden när en delegation från skolan dök upp. Där stod studenter, personal och lärare och bad honom att söka rektorstjänsten. Dan efter gick ansökningstiden ut. Han ansökte och resten är historia.

Men det blev en bister början. De utbildningar man hade - folkskollärar- och lågstadielärarutbildning som hade prisats för sin kvalitet - förlorade man. De ersattes av förskollärar- och fritidspedagogutbildningar. Lärare blev sysslolösa, men då byggde man upp ett system med fristående, enstaka kurser som blev populära.

– Vi kämpade mycket för att få högskolan att överleva under de första åren. Först 1981 fick vi tillbaka lärarutbildningarna. Men det var mycket tajt och mycket fajt.

Det viktigaste har varit att hitta fler än ett ben att stå på. Så lyckades Kaj och kollegorna få hit ekonomiutbildningar och teknisk polymerteknik.

– Den var unik, men också problematisk på sitt sätt eftersom eleverna fick jobb innan de gått ut.

Kaj minns hur man 1977 hade målet att högskolan skulle ha närmare 5 000 elever. Han skrattar gott. Det första året hade man 576 elever och tyckte att målet var satt mycket högt. I dag läser 14 000 elever på HKR och över 40 000 har sökt platserna inför hösten.

– Vi växte hela tiden och växte ur våra lokaler. Till sist fanns vi på över tolv ställen i stan och det var ju inte hållbart.

När man nästan hade fattat beslutet att flytta in i gamla lasarettsområdet kom samtalet. Regementet skulle läggas ner. P6 var ledigt.

– Vi fick ett kontrakt på 20 år och möjlighet att expandera. Och jag tyckte att jag kunde gå i pension som rektor. Det var dags.

När han ser tillbaks på sina år på högskolan handlar mycket om resor till Stockholm för att vädja till politiker om att ha kvar högskolan i Kristianstad. Han kände sig som handelsresande i högskolefrågor.

– Det är nog det jag är mest stolt över, att högskolan faktiskt finns kvar. Personalen har gjort ett fantastiskt arbete genom åren. Det var ett otroligt lagarbete.

För framtiden hoppas han på fullständig forskarutbildning så att den som disputerar kan få sin hatt i Kristianstad. Han ler lite:

– Vet du hur nära vi var att bli nerlagda? Politikerna i Stockholm hade redan fattat beslutet att lägga ner, jag hade fått beskedet på Rosenbad, men hamnade i samma taxi som utbildningsministern på väg till Arlanda efter mötet. Jag bad om att få en chans till och något måste jag sagt som var rätt, för det fick vi. Och den tog vi.

Fyra decennier efter starten och kampen är Högskolan Kristianstad en självklarhet. Och söktrycket högre än någonsin.

Se hur Högskolan Kristianstad växte fram:

Fakta

Kaj Björk

Rektor: Mellan 1977 och 1993, innan dess lärare på folkskollärarseminariet. Han var också ordförande i det internationella lärarutbildningsnätverket ITE, satt i flera statliga utredningar om skolan och efter pensioneringen fick han EU-uppdraget att bygga upp ett ickestatligt universitet i Rumänien.

Ålder: 82 år.

Bor: I Torsebro.

Är också: Vinkännare av rang. Är chevalier i Confrérie des Chevaliers du Tastevin, Bourgogne samt maitre i Confrérie St Etienne, Alsace. Startade Munskänkarna i Kristianstad och fick 2009 pris för Årets bästa lärobok om vin, ”Alla dessa druvor”, en handbok om de 571 vanligaste druvorna.

Visa mer...

Fakta

Högskolans rektorer

Kaj Björk 1977–1993

Bengt Lindner 1993–1994 tillförordnad

Claes I Helgesson 1995–1997

Bengt Lindner 1997–1998 tillförordnad

Bengt Lörstad 1999–2005

Thomas Nordström 2005

Malin Irhammar 2005–2006 tillförordnad

Lars Carlsson 2007–2013

Sanimir Resic 2013–2015

Ann-Sofi Rehnstam-Holm 2015 tillförordnad

Håkan Pihl 2015–

Visa mer...