En tuff sommar för traktens bin

Önnestad Artikeln publicerades
 Yrkesbiodlaren Fredrik Sahlin vid ett av sina hundra bisamhälle.
Foto: Annelie Worgard
Yrkesbiodlaren Fredrik Sahlin vid ett av sina hundra bisamhälle.

Sommarens värme har förorsakat betesbrist för hästar och kor, det vet vi. Men hur har bina haft det? Vi besökte Gläntans Bigårdar i utkanten av byn för att ta reda på detta eftersom det är Honungens dag idag.

Fredrik Sahlin är yrkesbiodlare sedan sju år tillbaka och han har aldrig varit med om någon liknande sommar. Han är uppvuxen i byn och startade sin verksamhet på hobbynivå. Nu har han cirka hundra bisamhällen fördelade på ett antal bigårdar placerade på strategiska platser i landskapet.

– Jag eftersträvar att ha ungefär åtta bikupor i varje bigård, säger han.

Om man tänker att det finns 40 000 bin i varje kupa nu på sommaren förstår man hur många bin det blir som ger sig ut för att söka pollen och nektar varje dag. En sådan här torr sommar har blommorna blommat av väldigt tidigt, vilket gör att bina inte kan hämta hem så mycket nektar som vanligt. Nektarn omvandlas till honung av husbina inne i kupan. Försommarskörden var mycket bra vilket kompenserar för att sensommarskörden kan bli lägre än tidigare år.

– Men jag är förundrad och ödmjuk inför binas anpassningsförmåga, säger Fredrik. Bina reagerar med att banta ner sin drottning som då lägger färre ägg. Att föda upp yngel i kupan kräver energi och den energin finns inte i en krissituation.

Bisamhället surrar av liv.
Foto: Annelie Worgard
Bisamhället surrar av liv.

I varje kupa finns det arbetsbin (infertila hondjur), drönare (handjur) och en drottning. Det är arbetsbina som ger sig ut och samlar in nektar och pollen. Drönarnas enda uppgift är att para sig. Om en drottning går förlorad måste det till en ny.

– Jag avlar fram mina drottningar själv, berättar Fredrik. Jag känner mina bin och vill att de ska vara lätthanterliga. Visst händer det att jag blir stucken någon gång, men skyddsutrustning och mångårig vana av arbetet minimerar risken.

Eftersom försommarhonungen skördades innan den värsta torkan slog in, ser säsongen inte katastrofal ut. Men det kan bli följdeffekter inför vintern eftersom bina fick ta till krisåtgärder i juli månad och därför har det inte kläckts så många ägg som det brukar.

Fakta

Bins faser

Ett arbetsbis sommar varav bara 5-6 veckor. Första veckan när biet kommit ut ur sin puppa är det ett putsbi. Dess uppgift är att vårda larverna i puppan. Vid två veckors ålder blir det ett ambi och matar larver och drottning.

I nästa fas övergår biet till att bli byggbi. Förutom byggarbetsuppgifterna i kupan tar det också hand om nektar och pollen som de äldre arbetsbina flugit in. Som vaktbi vaktar biet kupans ingång så inte ovälkomna gäster dyker upp. Efter ca 20 dygn är biet nu ett dragbi.

Nu är det dags att flyga ut och hämta pollen och nektar, denna fas varar högst två veckor. Sedan dör biet. Ett bi som föds tidigt på hösten kan däremot leva över hela vintern och kan bistå drottningen när hon börjar lägga ägg.

Visa mer...

Bikupans uppbyggnad består underst av yngelrum. Där lägger drottningen äggen. För att inte drottningen ska lägga äggen i de så kallade skattlådorna har man därefter ett spärrgaller. I skattlådorna lägger bina den insamlade honungen. Det är dessa som sedan plockas av varje kupa när det är dags att skörda.

– Jag har ett roligt och omväxlande arbete som biodlare. Efter semestern väntar en ny skördeperiod. Då ska 400 skattlådor forslas till anläggningen där ramarna stoppas i en centrifug som slungar ur honungen ur ramarna på att skonsamt sätt. Varje ram återanvänds sedan.

Gläntans Bigårdar har en produktion på sex ton honung per år som säljs till butiker och grossister. En liten del av produktionen är så kallad sorthonung. Den honungen har bina producerat av nektar från specifika blommor i landskapet, på försommaren kan det vara maskros och på sensommaren lind.

– Honung är en ren naturprodukt som bina sköter i princip själva. Det är egentligen bara för mig att slunga den och tappa upp den på burkar, avslutar Fredrik. Vi gör ett bra jobb tillsammans, bina och jag.

Varje ram återanvänds efter att honungen har slungats.
Foto: Annelie Worgard
Varje ram återanvänds efter att honungen har slungats.