Forskning som kan lösa gåtan

När barnen var nyfödda togs prover på blodet från navelsträngen. Sedan tidigare vet man vilka genetiska faktorer som ger en förhöjd risk att drabbas av diabetes typ 1, och de barn som hade den förhöjda risken tillfrågades om de kunde tänka sig att vara med i en forskningsstudie.

Har följts noggrant

De familjer som tackat ja har sedan noggrant följts. Barnen lämnar blodprover som testas för en massa olika saker, liksom urin- och avföringsprover. Det dokumenteras också när barnen börjar äta olika livsmedel, hur länge mamman ammar, vilka vaccinationer som tas, vilka sjukdomar barnet drabbas av, vilka mediciner, kosttillskott och så vidare. Sömn, aktiviteter, skola och dagis – allt registreras av TEDDY-mottagningen.

Fram till barnet är fyra år kommer familjen till mottagningen var tredje månad, därefter träffas man en gång i halvåret fram till barnet fyllt 15. De äldsta barnen i studien är i dag 9,5 år, de yngsta fyra. Med andra ord kommer TEDDY-studien att pågå i 11 år till. Just nu har man precis börjat granska resultaten från de fyra första åren.

I Skåne deltar 1 854 barn, av dem tillhör 420 mottagningen i Kristianstad. 50 av de skånska barnen har hittills utvecklat diabetes, 196 har en eller flera autoantikroppar.

Hög förekomst

Det är sedan tidigare känt att Sverige har en hög förekomst av typ I-diabetes, som till skillnad från typ II-diabetes inte är livsstilsrelaterad, utan en autoimmun sjukdom, som ofta debuterar i tidig ålder. Bara Finland och Sardinien ligger högre.

Enligt Åke Lernmark, huvudansvarig för den svenska delen av TEDDY-studien, är det framför allt två faktorer som ligger bakom den höga förekomsten i Sverige:

– Vi har många barn som bär på den ärftliga risken att få autoantikroppar mot sina betaceller, och Sverige och Finland har förutom den förhöjda ärftliga risken också ett infektionsämne som trivs här hos oss och som gör att barn med ärftlig risk reagerar mot infektionen på ett sätt så att autoantikroppar bildas, menar Åke Lernmark.

Det TEDDY-studien går ut på är att granska vilka faktorer i omgivningen som kan påverka att sjukdomen bryter ut – allt från stressfaktorer till kost till just infektioner av olika slag.

3 av 100

I Skåne föds 7,5 procent av barnen med en förhöjd ärftlig risk att drabbas av typ I-diabetes. Av dem är det 3 av 100 som utvecklar sjukdomen före 15 års ålder. Om man däremot börjar utveckla autoantikroppar, som kan komma att angripa de celler i bukspotts- körteln som producerar insulin så ökar risken till över 50 procent.

– Många tror att man får diabetes den dagen sjukdomen bryter ut. Men riktigt så är det inte, diabetes utvecklas i tre steg: Först genom de genetiska förutsättningarna, därefter genom att utveckla autoantikroppar, och till sist vid själva sjukdomsdebuten. Det vi söker är den där triggern som drar igång hela förloppet, påpekar Birgitta Sjöberg, forskningsdiabetessjuksköterska vid TEDDY-mottagningen i Kristianstad.

Andra faktorer

Hittills har man sett att en viss av autoantikropp triggas igång när barnet är mellan nio månader och ett år. En annan har en topp vid fyra-fem års ålder. Men exakt varför har man ännu inte svaret på:

– Men sannolikt har det inte mycket med livsstilen att göra, utan det är andra faktorer som spelar in, säger Anne Wallin.