Från träsk till turistmagnet — så blev Vattenriket en sevärdhet

Kristianstad Artikeln publicerades
Sven-Erik Magnusson är en av personerna bakom tillkomsten av Kristianstads Vattenrike. Han satsade på tillgänlighet för att öka uppmärksamheten för naturen och locka ut andra än ”kikarfolket”.
Foto: Lasse Ottosson
Sven-Erik Magnusson är en av personerna bakom tillkomsten av Kristianstads Vattenrike. Han satsade på tillgänlighet för att öka uppmärksamheten för naturen och locka ut andra än ”kikarfolket”.

På 1980-talet var våtmarkerna igenväxta och inget någon förutom fågelskådare ville besöka. Men med ihärdigt arbete blev de sanka markerna till ett vattenrike som drar hit besökare.

Tänk dig en 3,5 mil lång sträcka från Torsebro till Åhus, där man knappt kunde se något vatten. Våtmarkerna var täckta av vidjesnår, vassen täckte vyn mot Hammarsjön och det var lika illa vid Kavrö bro.

Sven-Erik Magnusson var en av personerna bakom förvandlingen. Han började 1989 med att värna om våtmarkerna och hade en långsiktig plan. För att få upp intresset måste det bli mer tillgängligt.

– Det här långa området låg mitt i tätbefolkat område, men folk kunde inte uppleva det. Så det gällde att få ut folk i det, så man kunde se och uppleva det. Fågelskådarna hade varit där sedan 1920-talet, men nu gällde det att få ut andra än kikarfolket.

På spång! Just tillgänligheten var en av faktorerna som gjorde att Vattenriket kunde locka fler människor. Man såg bland annat till att bygga spänger ut över sankmarkerna.
Foto: Lasse Ottosson
På spång! Just tillgänligheten var en av faktorerna som gjorde att Vattenriket kunde locka fler människor. Man såg bland annat till att bygga spänger ut över sankmarkerna.

Strategin gick ut på att få beslutsfattare och politiker att inse värdet av att öka tillgängligheten. Han skapade ett utemuseum bakom Barbacka, i en nerlagd lokal som var rivningshotad. Han fick fatt i en båt och körde ut potentater, direktörer, tjänstemän, landshövdingar och andra med pengapåsar på Helgå å.

– De där kom ofta i lågskor, de var inte klädda som kikarfolket. Bästa sättet att visa dem naturen var att köra ut dem i den. Det var många ekonomiska uppgörelser som gjordes i den båten, minns han.

För det behövdes pengar. För att rensa, röja, göra reklam och ställa i ordning. Han fick med sig olika verk, som Länsstyrelsen, Naturvårdsverket, Jordbruksverket, Fiskeriverket och Skogsvårdsstyrelsen. Som kommunanställd var han direkt underställd och uppbackad av högste ansvarig politiker och hade en mycket fri roll att agera.

– Vi fick med näringslivet ibland. När vi hade beredskapsarbetare kunde vi röja upp vid Ekenabben, som då var helt igenväxt.

Fler ställen röjdes. Det blev spångar och fågeltorn, parkeringsplatser och stigar på olika platser. Allt för att öka tillgängligheten, och kunna visa upp naturen för fler. Lars Jarnemo från Skogsvårdsstyrelsen lyckades ena lantbrukarna vid Pulken om att sy ihop flera olika remsor till betesmark och hittade en bonde som köpte loss mark för att ha till betesdjur. Just att få ut betesdjur vid strandängarna var ett led i att hålla våtmarkerna öppna och tillgängliga.

Sven-Erik Magnusson drömde redan 1989 om ett våtmarkscenter nära staden, men fick avslag från staten som ansåg det vara för dyrt och inte insåg att området var så unikt. 2010 stod Naturum klart.
Foto: Jörgen Johansson
Sven-Erik Magnusson drömde redan 1989 om ett våtmarkscenter nära staden, men fick avslag från staten som ansåg det vara för dyrt och inte insåg att området var så unikt. 2010 stod Naturum klart.

– Sedan gällde det att sätta ett namn på det. Carl Fries hade i en artikel i Svenska södern benämnt detta som ett vattenrike. Det tog jag vara på, men med stort ”V”. Vattenriket. Det gällde att betona rikedomen i provinsen och se värdet i det.

Sven-Erik Magnusson har gått i pension, lämnat arvet vidare för förvaltning och utveckling, och tillsammans med Hans Cronert fått flera utmärkelser för deras arbete med Vattenriket.

– I dagsläget har det blivit som man hoppades. Men det är fantastiskt att alla har lyckats med detta. Med Naturum på plats är det ett bra verktyg, för utan det hade kanske Vattenriket blivit för abstrakt som begrepp.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.