Fritt fram att riva rådhus

Kommunens analys om vad det skulle innebära att behålla rådhuset intakt eller riva och bygga nytt har väckt frågan om byggnadens kulturstatus.

Rådhuset är inte K-märkt, förklarar Tomas Theander, kommunens projektledare för rådhusfrågan.

– Däremot är området av riksintresse för kulturmiljövård. Skulle det här bli av måste en ny detaljplan tas fram för hela kvarteret och då blir kulturmiljöfrågan en viktig del som kommer att behandlas av kommunen, Regionmuseet och länsstyrelsen. Det finns två sätt att skydda byggnader. Det ena är byggnadsminne, vilket staten och länsstyrelsen beslutar om. Det andra är så kallad K-märkning genom detaljplanen, vilket är kommunens ansvarsområde.

Byggnaden skyddas då från rivning. K är i dag utbytt mot beteckningen Q, vilket innebär att det även talas om Q-märkning. Det är dock samma sak, menar Tomas Theander. Stort Q står för rivningsförbud, litet står för att ta hänsyn till de kulturella och historiska värdena.

– Men ingen av de här beteckningarna finns när det gäller rådhuskvarteret eftersom det är en gammal plan från 1880 som fortfarande gäller. Därmed inte sagt att vi inte är medvetna om att det är värdefulla byggnader. Det har aldrig sagts rakt ut att rådhuset ska rivas, påpekar han.

– Det är lösa, muntliga uttalanden än så länge. Rådhuset är byggt som bostadshus, olämpligt för kontor och lokalerna behöver åtgärdas. Det kan ske genom att ha husfasaden kvar, riva vissa delar eller riva allt. Det finns inget rivningsförbud.

Katarina Ohlsson, byggnadsantikvarie på Regionmuseet, vill se förslaget innan hon riktigt tror på rivningsryktena.

– Rivning är inget jag vill se. Jag förstår verkligen önskan om att ändra lokalerna, men det finns andra lösningar än att riva. Rådhuset utgör en viktig del för miljön kring Stora Torg.

Fotnot:I samband med att Pub Banken vid Stora Torg skulle bygga uteservering kom samma diskussion upp. Skillnaden är att Pub Banken och Kronohuset är byggnadsminnesmärkta.