Gör din egen ålabodsvandring

Yngsjö Artikeln publicerades
Carl Arvidsson Jonsson, barnbarn till Hånsa och Maria och därmed nästa generation ålfiskare, Hans-Inge
Foto: Victor Lindstammer
Carl Arvidsson Jonsson, barnbarn till Hånsa och Maria och därmed nästa generation ålfiskare, Hans-Inge "Hånsa" Olofsson , Maria Blombärg och Sten Duvhök, en av upphovsmännen till vandringsledsboken.

Vill du uppleva den unika ålakusten som kan bli ett världsarv, men missade årets ålabodsvandring? Den 24 juni släpptes guiden ”Ålakusten – en vandringsledsbok” som visar vägen till alla ålaboarna.

Det är medlemmar i Ålakustens kulturarvsförening som ligger bakom guideboken på 92 sidor som fått ett format för att rymmas i en benficka.

Ålakusten är vad kusten mellan Åhus och Kivik kallas, men boken berättar om alla ålabodar ända från Sissebäck vid Valjeviken på gränsen till Blekinge och ner till Krivareboden söder om Stenshuvud. Totalt runt 65 bodar.

I boken finns en bild på varje bod och text som berättar om bodarna. Dess praktiska användning är att den också anger hur långt det är mellan ålabodarna, både till fots strandvägen och med bil runt hinder såsom skjutfälten.

– Går man längs stranden när det är skjutvarning kommer man inte över fältet och då är det en lång väg att ta sig runtom, säger Calle Ericsson.

Han har skapat boken tillsammans med Sten Duvhök och Dafvid Hermansson. Det är just med sina bodar som ålfisket har gett kusten sin speciella karaktär, men det finns också en och annan torkställning kvar.

– Och skälet till det unika med alla bodarna är att de behövdes eftersom det inte finns några hamnar längs kuststräckan utan bara strand, säger han.

En del ålabodar är konverterade till sommarbostäder och därför vill Calle Ericsson påpeka att man ålakust-vandrare får visa hänsyn och hålla avstånd till husen.

Hans-Inge
Foto: ,Victor Lindstammer
Hans-Inge "Hånsa" Olofssons ålabod heter Tvillingaboden.

Maria Blombärg är ordförande i Ålakustens kulturarvsförening och rekommenderar att gå förbi ålabodarna för att förstå vilken kust vi har.

– Oavsett ärende är det underbart att bara gå. Det är väldigt vackert, tomt och fridfullt. Det är konstigt att inte fler går här, men kanske är det för att det är kallt vatten, säger hon.

Lördagen den 3 augusti är det Ålafestival. Då välkomnas festivaldeltagare till fyra ålabodar för att testa ål, serverade i olika former vid varje bod; rökt, kokt, stekt och luad. Vid Frisebodaboden kröns ålakungen.

I samband med festivalen släpps även huvudboken i vilken vandringsledsboken blir en insticksbok.

– Det blir faktaboken Ålakusten, som kommer att omfatta så mycket man kan krama ur ålakustens auktoriteter. I den tar vi även upp det kontroversiella med ålen, rödlistningen och hoten, säger Calle Ericsson.

Efter ålafestivalen vankas alla ålagillena som följer ålamörkret, perioden då nätterna är som mörkast och ålfångsterna som störst, från mitten av augusti till och med november.

– Det är ett fantastiskt intresse för ålagillen utomlands. Genom åren har vi haft gäster från 142 olika nationer, säger Maria Blombärg, som kan avslöja att till jul släpper hon själv en kokbok för ålälskare med 34 ålrätter.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.