Efter de senaste årens rekordlåga grundvattennivåer har behovet väckts av säkrare vattenförsörjning. Som ett led i det arbetet ska SGU (Sveriges Geologiska undersökning) kartlägga grundvattentillgångar i Blekinge och Skåne med hjälp av helikopter.

Undersökningarna startar på Listerlandet på måndag och därifrån ska även delar av Kristianstadsslätten undersökas under ett par dagar framöver. Senare väntar också undersökningar av sydvästra Skåne.

– Vi har tittat på vilka områden i Sverige där det är störst risk för vattenbrist, som dels beror på hur mycket grundvatten det finns och bildas, och dels även hur stora uttagen är i området. Kristianstadsslätten är ett av Sveriges bästa grundvattenområden och samtidigt finns det extrema behov av vatten där och då blir det ändå ett sorts bristområde. säger Peter Dahlqvist, statsgeolog på SGU.

Mätningarna i nordöstra Skåne och Blekinge rör ett mindre område än i södra Skåne.

– På Kristianstadsslätten och Listerlandet undersöker vi ett relativt litet område och anledningen är att vi vill testa hur metoden fungerar där. Den kan fungera mindre bra där än på andra områden beroende på för små skillnader i geologin. Om det faller väl ut undersöker vi större delar av Kristianstadsslätten, kanske nästa år.

Metoden som ska användas kallas flygburen TEM och mäter markens elektriska ledningsförmåga. Den kan användas för att skapa tredimensionella modeller av markens uppbyggnad och ge bättre förståelse för grundvattentillgångar i både jord och berg. Vid bra förhållanden kan information ner till 200 meters djup fås.

– Man täcker större ytor på det här viset. Man kan använda en metod från marken också, men då kanske man hinner tre fyra linje-kilometer om dagen medan man med helikopter kan hinna med kanske hundra linje-kilometer om dagen. Det kan bli marginellt sämre kvalitet än mätningarna från marken, men man får fram en tredimensionell bild som inte hade varit möjlig vare sig praktiskt eller ekonomiskt att uppnå med markmätningar, säger Peter Dahlqvist.

Undersökningarna görs för att få ett bättre underlag för hur mycket grundvatten det finns och på vilket djup.

– Vi ska också titta på var grundvatten och saltvatten möts. Det är jätteintressant på Listerlandet och Kristianstadsslätten där det i vissa områden finns ett salt grundvatten. Om man då tar för mycket vatten så flyttar saltvattengränsen inåt landet, vilket inte är bra för grundvattnet.

– Kommunerna kan ha underlaget dels för att se var det kan finnas mer grundvatten och dels för att se om de behöver lägga brunnarna en bit från det salta vattnet för att få bättre kvalitet. Man kan också använda underlaget för att se var man bör ha vattenskyddsområde. Det är heller inte bara kommunen som kan ha nytta av underlaget, utan även lantbrukare och andra vattenkrävande verksamheter och industrier.