Honung – en bisak

Kristianstad Artikeln publicerades

Nu grönskar det i naturen. Knopp efter knopp slår ut i blom. Nu är det också full fart i bisamhällena. Ett svagt surrande fyller luften runt Maltesholms slott när Ingmar Widéns bin jagar pollen och nektar till sin ”honing”.

Åsa Pearce 044-18 55 00 Inne i kuporna arbetar drottningen för fullt på att utöka samhällets 20000 individer till uppemot 70000. Unga arbetsbina bygger vaxkakor som drottningen lägger äggen i. Efter tre veckor kryper de ”nykläckta” bina ut till ett utstakat liv som purtsarbi, ambi, renhållningshjon och vaktbi. Det är den här ”vaktinstinkten” som gör att vi människor ibland råkar ut för ett stick. – Bina vaktar framför flustret, kupans landningsbana. Rör man sig för häftigt i binas flygväg finns risken att man blir stucken, säger Max Pehrsson, biodlare från Arkelstorp. Ett inre lugn är alltså en viktig egenskap hos en biodlare. – Är man inte lugn så lär man sig att vara det, säger Jan Eklund, som har sina bin i Vä. Det gamla talesättet ”arg som ett bi” ställer biodlarna inte upp på. De hävdar att bina till och med går att klappa. Som för att bevisa deras vänliga sinne tar Jan Eklund ett par nykläckta bin i sin näve. – Unga bin sticks inte, säger han. Skulle olyckan trots allt vara framme gäller det att få ut gadden snabbt. Det hullingförsedda vapnet kan annars sitta kvar med sin giftblåsa och pumpar in gift i kroppen under 15-20 minuter. Peta försiktigt ut gadden med en kniv eller ett papper. – Kläm absolut inte om gadden, då töms giftblåsan direkt, säger Jan. För biet har stinget en dödlig utgång. För människan stannar det vid en ordentlig sveda och svullnad, om hon inte är allergisk. Då kan det vara livsfarligt. Men glöm den ättiksindränkta sockerbiten. – Det är bara humbug, man kan lika gärna plocka upp en sten och kasta den i skogen, säger Jan Eklund. Svedan lindras i stället bäst med en uppblött tablett av albyl eller bafucin, vars smärtstillande ämne ger en viss lättnad. Men också djur med gadd i baken har sina fiender. Ett av dessa är ett litet kvalster, varroakvalstret. – Det är otäckt effektivt, men det är inte smart, eftersom det är en parasit som tar livet av sitt värddjur, säger Ingmar Widén. Varroakvalstret kan hållas stånget med till exempel antibiotika. Värre är det med den amerikanska yngelrötan. – Får man in den smittan måste man tyvärr elda upp både bin och ramar, säger Ingemar Wedin. Det surrar omkring oss i den ljumma försommarkvällen. Arbetsbina samlar in pollen från de växter som för tillfället står i blom. Blommans pollen avgör påverkar färg och smak på honungen. Vårpollen ger en ljusare och mindre smakrik honung. Mest färg och smak blir det av en del höstblommande växter som ljungen. När hösten kommer är det dags att samla in den goda ”honingen”. Först måste bina väck. En speciell bitömmare leder ner arbetsbina till drottningen. Sen är det fritt fram att plocka ut kakorna fulla med honung. När odlarna tagit honungen från bina måste de få något annat att äta under vintermånaderna. Därför matas de med en sockerlösning. Biodling är en hobby med gamla anor. Redan 1600-talets munkar odlade bin för att komma åt vaxet. På köpet fick de mycket honung och blev duktiga på att göra likör av den. Men honung är inte bara sötningsmedel och smaksättare. Den tillskrivs dessutom medicinska egenskaper. Den är antiseptiskt och kan användas vid brännskador och småsår. Giftet anses också hjälpa vid reumatisk värk. – Förr hände det att människor med värk vände ändan mot bikupan för att få lindring, säger Jan Eklund. En exklusiv biprodukt är bidrottninggelén, som drottningynglet lever av. Gelén ingår i många dyra skönhetskrämer och finns också i kapslar som sväljes hela. Ett naturmedel som den engelska drottningmodern lär ha använt. Honung i all ära, men biodlarna anser egentligen att honung är en ”biprodukt”. Biets stora värde för naturen är pollineringen. – Var och en som har frukt i trädgården borde ha bin. Utan pollinering blir det mindre bär och frukt, säger Jan Eklund. Fotnot: Pollinering är överföring av pollen från ståndare till pistill och kan ske med vindens eller insekters hjälp. Bipollinering är särskilt effektiv. Skörden per 100 blåbärsblommor är 51,5 gram intill en bigård men bara 16,8 gram i ett bifritt område. nyheter@kristianstadsbladet.se