Jakt missgynnar inte gräsänder

Gunnar Gunnarsson är fågelskådare med jägarexamen. I fem år har han studerat gräsänder. Hans avhandling ger stöd för att jakt kan öka överlevnaden för kvarvarande individer.

Kristianstad • Publicerad 23 mars 2007

Gräsänder har flera fiender. Innehållet i det här ägget har ätits av en kråka. Bild: PETER ÅKLUNDHFoto:

Redan som barn började Gunnar Gunnarsson skåda fåglar. Uppväxten på Öland gav många tillfällen att studera mängder av arter.Foto:

Gräsanden är en av våra vanligaste änder och också det djur som jagats mest efter älg och rådjur.Foto:

Gunnar Gunnarsson är expert på att bygga fågelbon. De senaste åren har han byggt flera hundra reden i skånska sjöar i forskningen om ändernas populationsmönster.

– Jag lockades av den praktiska kopplingen mellan forskningen, jakt och naturvård, säger han.

Annons

Gräsanden är en vanlig fågel och ett vanligt jaktbyte.

– Gräsänder är bland de vanligaste jaktbytena i vårt land, säger Gunnar.

Men det är fler djur än människan som gärna äter en and eller två. Rävar, grävlingar, minkar och kråkor är duktiga på att ta äggen.

Med konstgjorda bon kunde Gunnar studera om överlevnadsgraden påverkas av hur tätt fåglarna häckar.

– Jag byggde som gräsandhonan, enkla bon av gräs och mossa direkt på marken och försökte få dem att smälta in så bra som möjligt i omgivningen.

I mitten formade han en grop och lade fjädrar längs kanten.

– Visserligen var det ingen hona som ruvade äggen och experimentet blev därför inte helt naturligt. Fördelen är att det var lätt att göra en kontrollerad studie.

I några sjöar byggde han två bon med 225 meters mellanrum, i andra åtta bon med 30 meters mellanrum.

Det visade sig snart att redena som lades ut glesare hade större möjlighet att klara sig.

– Räven luktar sig till var äggen finns och hittar den flera bon blir den ivrig och söker noggrannare. Proportionellt tar rovdjuren fler ägg när redena ligger tätt, säger Gunnar.

Annons

Också när fåglarna kläckts är de utsatta, ju större population desto mer utsatta är de.

– I norra Sverige spelar även födotillgången en viktig roll. Här i söder är det tillräckligt med mat för alla.

Ungarna äter vattenlevande smådjur och efter hand allt mer växtdelar. Vuxna änder äter nästan uteslutande vegetarisk föda.

När ungarna kläckts ut och börjar simma får de ännu en fiende, gäddor äter änder. Gäddor?

– Jag har sett dem komma upp underifrån och klippa andungar, säger Gunnar.

När de vuxit färdigt kommer människan och jakten in i bilden.

– Mina studier visar på förbättrade förutsättningar att överleva med minskad täthet av änder. Detta kan innebära att jakt inte behöver missgynna fåglarna nämnvärt, säger Gunnar Gunnarsson.

På hösten flyttar gräsänderna till öppet vatten, träffar en partner och återvänder i par till sin häckningsplats. De senaste åren har populationen gräsänder i Sverige varit stabil.

Åsa Pearce

044-18 55 36

Annons

asa.pearce@kristianstadsbladet.se

Gunnar Gunnarson

Ålder: 31 år.

Uppvuxen: På Öland.

Bor: Friseboda söder om Åhus.

Familj: Hustrun Ebba och barnen Axel och Otto.

Intressen: Familjeliv, fågelskådning och husbygge.

Aktuell: Disputerar om gräsänders överlevnadsmönster 23 mars vid SLU i Alnarp.

SAXO

Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons