Annons

Johan Rönn: Johan Rönn: Nej, barnen i dag är inte värre än vi var

I morgon går min son ut första klass och min dotter slutar förskolan nästa vecka och börjar skolan efter sommaren.
Johan Rönn
Publicerad 14 juni 2018
Detta är en personligt skriven text i Kristianstadsbladet. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Foto: Andreas Sylvesson

Det vanliga som man som förälder säger när minstingen börjar skolan är ”Åh, så gammal jag känner mig nu.”, men jag känner tvärtom.

Utan mina barn hade jag varit äldre än vad jag är. Grinigare. Mer enkelspårig. Världen hade raserat om inte posten kommit i tid, och så vidare… Nu för tiden är det mer så att man stundvis är tacksam över att kåken står kvar när man kommer hem och att det inte är ett hål i taket efter att frun gått igenom det efter tjat om glass, nya spel på surfplattan, färdiga toabesök och annat.

Annons

Folk säger att dagens ungdomar, eller kids som jag föredrar att säga, är mer utflippade och att ”så höll vi minsann inte på när jag var ung”. Men är det verkligen så? Själv tror jag att mycket handlar om att vi ser och hör så mycket mer idag i de sociala mediernas tid. Bilder och nyheter om skadegörelse sprider sig blixtsnabbt, ogenomtänkta budskap sprider sig lika fort. Tankar och handlingar som inte funderats på släpps på nätet och när det är gjort är det där för alltid.

Nej, jag skulle vilja säga att skillnaden är att dagens kids har mer ansvar än vad vi hade. Dels genom sociala medier som ger alldeles för mycket makt till alldeles för ofärdiga sinnen, och dels genom karriärstänket som präntas in allt lägre ner i åldrarna. För mycket vikt på för späda axlar.

Men att min son uttrycker glädje genom – i vuxna ögon - obscena dansrörelser, det bekommer mig inte ett dugg. När jag var två år äldre än honom ville jag att pappa skulle köpa pökpåsar – kondomer – på macken, för jag skulle ut och ragga brudar i Åhus med mitt brylcréme-kammade hår och sa ”fan” och ”jäla skiiiit” i varannan mening. Endast min arma mor stod mellan mig och faktumet att gå ut med raggarhäng, för att ”det gillar pöken” och ”då kan man extraknäcka som brevlåda, fan”. Fattade egentligen noll av det jag höll på med, men Ronny & Ragge var ju förbannat roliga.

Nej, barnen idag är inte värre än vi var. Men de kan bli, om vi glömmer bort att se dem och lyssna på dem.

Annons
Annons
Annons
Annons