Karin-Maria bytte storstaden mot landsbygden
Karin-Maria Jönsson och hennes man flyttade med sin dotter från Stockholm till Norra Strö 2005. Båda är födda i Skåne men till just denna lilla by hade de ingen koppling.
De sökte ett hus på landet och allting stämde. Dock krävdes en hel del renovering.
- Huset var bara halvrenoverat, kallt, dragigt och mössen sprang omkring här, berättar Karin-Maria Jönsson.
Nu är det ljust och luftigt, inrett i en stil där man känner konstnärskapet både i och på väggarna där en del av parets tavlor givetvis pryder sin plats. Skolsalen har blivit ett trivsamt rum för samvaro och på ovanvåningen har de var sin liten ateljé.
De träffades när båda gick på Konsthögskolan i Stockholm där de tecknade kroki i samma kurs. De har alltid varit säkra på att leva sina liv med konsten. Men vid sidan om sitt skapande har de ofta haft diverse andra jobb.
– Just nu jobbar jag halvtid på Röda korset i Hässleholm, Jag har även jobbat som konstlärare på Pernbys målarskola i Stockholm och på olika konstmuseum. Vi lever i en värld som inte alltid flyter på för oss konstnärer. Men jag har valt att inte klaga utan att istället känna mig privilegierad. Under min tid på Konsthögskolan var en av mina lärare Marie-Louise Ekman. Jag hade en tendens att vilja vara lite av en duktig flicka på den tiden. Men hon lärde mig att konstnärsyrket aldrig blir något nio-till-fem-jobb.
Att flytta till landet från storstaden gjorde att Karin-Maria Jönsson fann inspiration och nya motiv direkt utanför knuten. I Stockholm målade hon mest stilleben, människor och självporträtt. Men i Norra Strö fann hon naturen.
– Naturen går jag igång på, säger hon. Den kan vara både vild och rofylld. Jag går ofta längs med Vinnöån, där det finns ett speciellt djurliv. Grodor, insekter och fåglar som gör olika mönster i barken.
Hon målar med vinyl- och akrylfärger, ofta använder hon sig av collageteknik. Tunna papper som bildar mönster ovanpå en skiss gör att hon ibland kan se motivet på ett helt annat sätt och då måste hon revidera utgångsskissen. Så håller hon sitt sinne öppet och utmanar sig själv. En tavla blir ofta en lång process och hon vill inte stagnera i en stil.
- Jag hittar en känsla eller ett tillstånd hos mig själv som jag försöker förmedla genom landskapet och kommunicera till betraktaren.
I sin ateljé finner hon en väldig frid och arbetsro och hon har den gärna för sig själv.
- Därför har det inte blivit något deltagande i konstrundan under påsken hemma hos oss, säger hon. Däremot har jag ställt ut på Harastorp Gästabud ett år och även i Hedbergshuset i Vinslöv.
Under några år var hon med i ett nätverk där fem konstnärsvänner ställde ut på bland annat Tomarps Kungsgård i Kvidinge. Hon har även deltagit i grupputställningar både på Galleri Bergdala i Småland och Edsvik Konsthall i Stockholm. Beslutet att byta storstaden mot landsbygden har Karin-Maria Jönsson och hennes familj inte ångrat. Redan första veckan kom en av grannarna och knackade på och hälsade välkommen. Det finns många föreningar i byn med engagerade människor och aktiviteter som passar alla.
– Alla generationer förenas och hjälps åt. Vid ett tillfälle hjälpte vi till att bära takpannor som en av bönderna i byn skänkte till taket på skolhusföreningens lokal. Vi lyfte av takpannorna från ena hustaket, forslade dem genom byn och la upp dem på det andra taket. Så går det till här i Norra Strö.
