Annons

Magisk miljonsatsning på Järnvägsmuseet

Järnvägsmuseet håller på att byggas om för ett par miljoner kronor, så det passar fler än de mest fanatiskt intresserade. Nu ska de gamla loken och vagnarna stå i en miljö som skapar en magisk känsla.
Kristianstad • Publicerad 1 mars 2013
Intendent. Marie Schönhult vid en gammal motorelektrisk vagn, gjord av Asea. I bakgrunden syns det som ska bli nedgång från övervåningen till perrongen. Under en stjärnhimmel med 8 000 lampor ska en perrong ta form – och besökarna kunna se hur det såg ut vid en järnvägsstation förr i tiden.
Intendent. Marie Schönhult vid en gammal motorelektrisk vagn, gjord av Asea. I bakgrunden syns det som ska bli nedgång från övervåningen till perrongen. Under en stjärnhimmel med 8 000 lampor ska en perrong ta form – och besökarna kunna se hur det såg ut vid en järnvägsstation förr i tiden.Foto: 
Äldre ånglok som tillverkats i Kristianstad finns givetvis i samlingarna.
Äldre ånglok som tillverkats i Kristianstad finns givetvis i samlingarna.Foto: 
Modellen visar hur perrongen är tänkt att se ut som färdig.
Modellen visar hur perrongen är tänkt att se ut som färdig.Foto: Lasse Ottosson
Museitekniker Per Nilsson bygger upp nedgången till perrongen.
Museitekniker Per Nilsson bygger upp nedgången till perrongen.Foto: 
Foto: 

8 000 lampor i det mörka taket bildar stjärnhimlen. På ett utsprång håller museiteknikerna Per Nilsson och Jimmy Håkansson på att bygga en tidsenlig övergång, från övervåningen och ner till det som förr var vagnhall. Nu bildas här en perrong, där det väntar flera lok och vagnar. Rälsbussar, specialfordon och annat som hör den gamla epoken till ska finnas här. Flera av ångloken har också tillverkats av Ljunggrens verkstäder i Kristianstad i början av 1900-talet, och använts runt Kristianstadstrakten.

Men bara gamla lok och vagnar har inte lockat de stora massorna till järnvägsmuseet. Det har Regionmuseet och museiföreningen Östra Skånes Järnvägar, som är med och driver och kör tågen, sedan länge insett. Än mer har frågan aktualiserats sedan arenan byggdes, mitt emot järnvägsmuseet.

Annons

– Det är över 30 år sedan museet kom hit och man slog upp lokalerna till det. Nu har vi märkt att vi får en annan tillströmning av människor, som kommer från arenan och är nyfikna. Många kommer och frågar och tittar. Därför vill vi göra en ny gestaltning, berättar intendent Marie Schönhult.

Man har tagit in en formgivare, som lagt förslag på hur de kan bygga om museet och vagnhallen till något som mer är en perrong under stjärnhimmel.

– Det ska vara som att man ser perrongen i kvällsljus, med spotlights på föremålen. Sedan kommer det vara dockor här, det ska vara ljus och ljud och rörelse, förklarar hon.

– Vi vill ha en magisk känsla. Det har talats om Harry Potter-tema, men det är fel. Däremot ska vi ha en känsla som för tankarna åt det hållet.

Det finns modeller över hur det kommer att se ut när allt nyinvigs den 15 juni. Förutom perrongen med vagnar kommer lokalerna att göras om rejält.

– På övre våningen kommer vi att ha teknikhistoria, vi visar stationsbyggnader, hur man byggde då. Förr växte samhällena upp längs järnvägen och man transporterade varor. Nu transporterar man människor.

– Det kommer att vara ett par fasta tågbanor, ett i vinterlandskap, och så en rälsbuss från 60-talet. När man sedan är klar här kan man ta gången ut till perrongen.

På undervåningen finns det utrymme för olika utställningar som byts ut. I år visas ”det mest förbjudna”, nämligen en fotoutställning där två ynglingar varit ute på ”urban exploration” och tagit sig in där de egentligen inte får. De har plåtat övergivna stationer, källare, prång och annat som hör järnvägen till.

Intill vagnhallen står järnstommen till en gammal bromsvagn, där en vagnsförare förr satt och bromsade. Nya plankor har sågats upp och håltagits, för att kunna användas till att renovera hela vagnen. I den ska det bli en utställning om sex av de industrier i Skåne där järnvägen var så viktig.

– Det rör sig naturligtvis om Ljunggrens i Kristianstad, men också om Brio i Osby, Felix, packeriet i Vitaby, Klippans pappersbruk och om Skromberga utanför Höganäs, som levererade keramikplattorna till operahuset i Sydney. Det är tänkt att vi kan byta ut de här industrierna mot andra allt eftersom, säger Marie Schönhult.

Mikael Hallqvist
Clifford Johansen, clifford.johansen@kristianstadsbladet.se
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons