Mängder av mediciner läcker ut i vattnet

I april förra året fick två forskare vid Högskolan i Kristianstad i uppdrag att kartlägga utsläppen av 21 olika läkemedel från åtta reningsverk i regionen. Resultat: minst 71 kilo läkemedel rinner ut i skånska vattendrag varje år.

Men regionen är stor och flera andra reningsverk måste också tas med i beräkningen. Därför gjorde Erland Björklund, professor i analytisk kemi, och Ola Svahn, forskare i miljövetenskap, en grov uppskattning på läkemedelsutsläpp för samtliga reningsverk i Skåne. Genom att multiplicera utsläppskoncentrationen med volymen vatten som pumpas ut ur reningsverken kom de fram till att utsläppen uppgår till 600 kilo per år.

– Och då handlar det bara om de 21 ämnen som Läkemedelsverket bett oss att mäta. Men det finns ju många fler, flera hundra andra, och då räcker det inte med 600 kilo utan det borde bli minst ett ton eller mer som släpps ut i skånska vatten, säger Erland Björklund.

För att göra resultaten än mer konkreta har forskarna räknat ut hur mycket av det ångestdämpande ämnet Oxazepam, som finns i bland annat Sobril, som släpps ut i Hammarsjön varje år.

– Svaret är 600 000 tabletter. Eller en tablett i minuten, varje dag, året om, säger Björklund.

Effekterna av medicinska rester i vattendrag har uppmärksammats många gånger. Bland annat finns studier som visar att ångestdämpande tabletter gör abborrar orädda och glupska, en oönskad effekt för en fisk som bör simma i stim för att undvika att bli uppätna.

Andra problem som påvisats är en feminisering av hanfiskar efter att de utsatts för hormonella ämnen som finns i p-piller.

Många forskare har uttryckt oro för att hela ekosystem riskerar att påverkas om inget görs för att stoppa läkemedel och antibiotika från att sippra ut i vattendrag runt om i världen.

– Det är inte rimligt att vi släpper ut den här cocktailen av ämnen 24 timmar om dygnet året runt. Man har vetat om farorna i 30 år, men det tar tid att förändra så stora samhällsstrukturer som våra reningsverk.

För att förbättra situationen har regeringen öronmärkt 165 miljoner kronor under tre år i statligt stöd för avancerad rening av läkemedelsrester i avloppsvatten. Naturvårdsverket har fått ansvar för pengarna som reningsverk kan söka. Linköping har gått i bräschen och installerat ny teknik till en prislapp på 25 miljoner.

– Det finns två förhärskande tekniker. Den man nu använder i Linköping slår sönder läkemedlen till mindre beståndsdelar med hjälp av ozon. Då kan man inte längre mäta förekomsten av de ursprungliga läkemedlen.

Den andra tekniken är aktivt kol som kan införas som ett fjärde filtreringssteg. Kolet fångar upp kemikalier och kan återanvändas många gånger. En mindre sådan filteranläggning finns i Kristianstad.

– Sedan kan man elda upp kolet i slutändan och få värme av det.

Men teknikuppdateringen av svenska reningsverk kommer inte att ske i brådrasket. Problemen ses inte som akuta även om Naturvårdsverket har konstaterat att det finns ett behov av rening av läkemedelsrester. Myndigheten föreslår nu att Sverige behöver utreda vilka reningsverk och vattendrag som bör prioriteras.

– Genom satsningen stimuleras anläggningar som vill gå före och som man kan lära av, säger Anna Maria Sundin vid Naturvårdverket, och tillägger att det inte är säkert att avancerad rening av läkemedelsrester kommer att införas vid alla landets reningsverk.

Hur många år som kommer att krävas innan de förbättringar som behövs är genomförda är svårt att uppskatta. En titt på föregångslandet – Schweiz – skvallrar om en lång tidshorisont.

– I Schweiz tog det tio år från problembeskrivning till att ny lagstiftning var på plats inom området, säger Sundin.

Åtgärderna ska vara införda år 2040, där cirka 100 av 750 anläggningar ska uppgraderas.

Erland Björklund vill i framtiden helst se ett cirkulärt system där avloppsvattnet återvinns i stället för att spolas ut i havet.

– Det finns tankar om mindre cykliska system. Men på många håll har vi låst in oss i rörledningssystemen när vi bygger, säger han.

Trots de oroväckande forskningsresultaten när Erland Björklund och Ola Svahn förhoppningen om att vattnet som pumpas ut från reningsverken en dag ska vara renare än det som redan finns i våra vattendrag.

– Vi har i hundra år bara renat avloppsvattnet vi pumpar ut i sjöar och hav från traditionella föroreningar, sedan har vi låtit vattendragen späda ut avloppsvattnet åt oss tills ämnena inte ansetts förekomma i skadliga nivåer. Men tänk om avloppsvattnet vi släpper ut var så rent att det ökade den ekologiska statusen i stället för att försämra den. Det tycker jag vore elegant, säger Erland Björklund. (TT)