Miljöhotet: ”Kristianstad hade tvingats evakuera”

Olseröd Artikeln publicerades
Åke Jönsson har sommarhus i Degeberga sommarby och är intresserad av Hanöbukten.
Foto: Tommy Svensson
Åke Jönsson har sommarhus i Degeberga sommarby och är intresserad av Hanöbukten.

Tänk dig utsläppen i Hanöbukten som en giftig rök på väg mot Kristianstad. Då hade staden tvingats till evakuering. Men inte mycket görs när det i detta nu drabbar havet. Naturvännen Åke Jönsson vill synliggöra den döende Hanöbukten.

Åke Jönsson har levt vid havet i nästan 50 år och det han ser oroar. Enligt honom har Hanöbukten under den tiden gått från frisk till mycket, mycket sjuk, och han få medhåll av experter. Nu vet han mycket om förhållandena själv, eftersom han är en av få som läst i princip samtliga utredningar som gjorts om Hanöbukten och Helge å de senaste 20-30 åren. Många om bara Helge å - en å som har över 30 reningsverk utmed sin sträckning, flera gamla och i dåligt skick. Men ingen har försökt dra ut någon konsekvens eller försökt hitta gemensamma nämnare. Nu är han och letar i ännu äldre undersökningar i jakt på botemedel, från 1945 då en vattengeolog skrivit en avhandling.

– Vi släpper ut 15 ton kväve och ett halvt ton fosfor. Per dygn. Året om. Förutom läkemedelsrester, kol och järn. Om vi hade haft detta utflöde i luften i stället i form av rök så skulle läget vara så illa att om det drog in över Åhus eller Kristianstad skulle man behöva evakuera invånarna. Men eftersom föroreningarna släpps ut i havet så syns de inte, och vi låtsas kollektivt inte om det, säger han.

 

På 70-talet var Hanöbukten fortfarande ett friskt vatten. Då fanns det gott om strandnära fiskar, och de var inte såriga, vilket vi sett mycket av på senare år. Åke Jönsson har genom sin envetenhet och nyfikenhet hittat det han och flera expert är eniga om: brunifieringen från Helge å är en av de stora skurkarna. Den har ökat med 300 procent sedan 70-talet. Överhuvudtaget är utsläppen via Helge å det som påverkar Hanöbukten negativt.

– Ska man börja någonstans måste man ju börja där utsläppen görs. Vi kan inte enbart bota symptomen, vi måste gå på själva sjukdomen. Hanöbukten botas med att Helge å renas.

I sin jakt på någon som tar ansvar för frågan kom Åke Jönsson i kontakt med Jennie Larsson, forskare och projektledare för paraplyrörelsen Samverkan för Hanöbukten (som du läser om i morgon). Tillsammans har de hämtat styrka i varandra och i forskningen.

 

Konkret ger Åke flera exempel. Skrubbskäddan som har sår och bölder, är som värst skadad under den tid på året då brunifieringen är som värst, december- april. Fisken gick förr att fiska nära stranden, nu får man ge sig ut en bra bit eftersom det dåliga vattnet från Helge å driver längs stranden.

Järnet, berättar han, har ökat med 290 procent sedan 70-talet och i kontakt med saltvattnet bildar det slem på fiskens gälar så att de riskerar att kvävas. Fosforn stör organismernas förhållande i vatten och ger upphov till syrebrist medan kvävet leder till övergödning och rester av p-piller gör fisken steril.

Årets förekomster av badsårsfeber på människor är havets sätt att skrika att klockan är fem minuter i 12. Åke har i sin granskning av rapporter upptäckt att det finns tre sorters frekvent förekommande bakterier i Hanöbukten, samtliga skadliga för fisk och människor.

– Om vi tittar på alla ingredienserna i cocktailen Helge å serverar havet, och sedan tittar på vilken påverkan det haft på havsmiljön, så hittar vi likheter över hela linjen, säger han.

Samtidigt håller sig idag de flesta företag inom gränsvärdena. Ett faktum som Åke Jönsson inte ger mycket för.

– Vad är ett gränsvärde? Det är myndigheternas sätt att säga hur mycket skit vi tycker är lagom. För Hanöbukten borde nolltolerans gälla.

 

Om giftet vi släpper ut i havet hade synts som rök, då hade vi fått evakuera, menar Åke Jönsson som vill synliggöra hotet.
Foto: Tommy Svensson
Om giftet vi släpper ut i havet hade synts som rök, då hade vi fått evakuera, menar Åke Jönsson som vill synliggöra hotet.

Det finns lösningar på återvinning av kväve och fosfor, det finns lovande försök på att ta hand om läkemedelsrester. Men det finns ingen konsekvens i hur projekten finansieras och fram tills nu ingen samordning. Åke Jönsson hoppas mycket på Samverkan för Hanöbukten, där alla inblandade ska försöka dra åt samma håll. Visst är Hanöbukten svårbehandlad, men inte obotligt sjuk. Än.

Åke tycker att sakerna satts på sin spets de senaste sju, åtta åren.

– Om inte människan kan leva i motsvarande luftblandning, hur ska fisken kunna leva i vattenblandningen? Det är med skammens rodnad vi måste erkänna att vår generation bara hållit oss inom gränsvärdena och inte gjort allt för att få bort föroreningarna, säger han.

Åke Jönsson har läst i princip alla undersökningar och forskningsrapporter som finns om Helge å och Hanöbukten.
Foto: Tommy Svensson
Åke Jönsson har läst i princip alla undersökningar och forskningsrapporter som finns om Helge å och Hanöbukten.