Annons

Mobbning ett hinder för lärandet

55 procent av mobbningen började redan på dagis, förskola eller lågstadiet och pågick oftast under hela grundskoletiden. Endast i tre procent av fallen avbröts mobbningen och endast tolv procent av eleverna fick hjälp av lärare - 88 procent fick det inte. – Mobbning sätter djupa spår och blir ett hinder för lärandet, säger Birgitta Rudenius, universitetsadjunkt i pedagogik vid Högskolan Kristianstad.
Kristianstad • Publicerad 21 september 2002

– Konsekvenser av mobbning kan vara återkommande depressioner, självmordstankar och ätstörningar. Den som mobbats under sina skolår lider och blir aldrig fri från upplevelsen, säger hon om sin helt färska undersökning. Mobbning har varit föremål för många studier, men det som skiljer Birgitta Rudenius arbete är att hon bygger det på berättelser ut verkligheten. – Jag har velat lyfta fram berättelserna, som jag har fått genom en kvalitativ webbenkät med uppföljningsfrågor. Av de 69 deltagarna från hela landet är 58 procent under 20 år och 13 procent är över 30 år. – 95 procent anser att mobbningen började i skolan och vittnar om att upplevelserna sitter i länge, säger hon. En tredjedel av kvinnorna lider av ätstörningar, ingen av männen. Över 70 procent lider av depressioner. Mer än hälften av kvinnorna och en fjärdedel av männen utövar självstympning (självplågeri). Över 70 procent mår ännu inte bra efter mobbningen. – Skolans uppgift blir oerhört viktig, säger Birgitta Rudenius. Hon talar om ”det obehagliga mötet” med mobbningen och utfrysningen som istället måste bli ”det lärande mötet” med trygghet, relationer och roller i gruppen (klassen). – Vi måste lära oss att handskas med olikheter och att se olikheter som en resurs. Hon liknar de negativa mötena vid en cancersvulst på vårt sociala jag. – Mobbning i skolan är en utmaning för alla pedagoger och inte minst är det viktigt att lyfta fram specialpedagogiken. – En skola för alla kräver detta! (I läroplanen från 1994 heter det: ”Skolan skall främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling skall prägla verksamheten. Ingen skall i skolan utsättas för mobbning. Trender till trakasserier skall aktivt bekämpas”.) Birgitta Rudenius är väl medveten om, efter att själv ha arbetat som lärare i snart 30 år, att ingen pedagog kan vara bra allt. Ingen lärare kan på samma gång också vara expert i sociologi, psykologi eller medicin. Men vidareutveckling är ett måste och på många skolor satsar man just på specialpedagogiken igen. – Det absolut viktigaste arbetet för en pedagog är att arbeta med gruppen och dess utveckling. Hon tycker inte att skolan lyckas i dag. Det finns skolor med stora brister där elever fryses ut, trakasseras och får men för livet. Det finns skolor som inte klarar att hantera mobbning och där trakasserierna förorsakar tragedier för den enskilde. Arbetet med värdegrund och medmänsklighet behöver intensifieras. Ett mål som skolan måste arbeta mot är att ”det obehagliga mötet” blir ”ett lärande möte” i alla situationer. Fotnot: Birgitta Rudenius har följande adress till en av sina hemsidor: www. kastanjebacken.net/artmobbning.htm karin.hallengren @kristianstadsbladet.se

Av Karin Hallengren 044-28 91 30
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons