Nu ska klostermuren i Åhus bevaras

I våras skrev länsstyrelsen en remiss till riksantikvarieämbetet, där de föreslog att den unika murresten från ett dominikanerkloster som grundades på 1200-talet skulle dokumenteras och demonteras till knähöjd, eftersom den var så medfaren. Så skrev man inte ostraffat om en av Åhusbornas stoltheter. Åhusförfattaren och historikern Kenth Olsson kallade dem för ”talibanerna på länsstyrelsen” i ett debattinlägg, och föreningar, företag och hembygdsförening reagerade starkt mot länsstyrelsens förslag. Till och med byggnadsnämnden i Kristianstads kommun, som inte hade direkt med ärendet att göra, tog upp det som en extra punkt och tyckte att länsstyrelsen kunde ha samma krav på sig om bevarande av fornminnen som länsstyrelsen ålägger kommunerna. – Efter alla de reaktionerna har vi insett betydelsen av muren i Åhus. Därför har vi nu gett Regionmuseets arkeologer i uppdrag att dokumentera och mäta upp muren, för att se hur vi ska gå vidare med bevarandet, förklarar Thomas Romberg, landsantikvarie. – Dokumentationen ska bedöma hur muren är lagad och lappad, troligen i flera omgångar. Vi vill ha klart för oss vad som är ursprungligt material och utifrån det kunna bedöma hur vi ska restaurera den. De huvudsakliga alternativen handlar om att antingen lyckas bevara det som finns idag, eller också byta ut ett stort antal stenar och murbruk, och kanske rentav uppföra muren mer som den en gång sett ut. – Förhoppningen är att så mycket som möjligt av det ursprungliga ska finnas kvar. Helen Lilja på Regionmuseet har precis avslutat dokumentationen av muren, och ska sammanställa en rapport under sommaren. – Vi har tittat på de förändringar som man kan se. Bland annat har vi sett att man huggt upp nya hål för bjälklag i muren, vilket tyder på att den troligen höjts en våning. – Till stora delar är inte själva väggen kvar, utan det är murens kärna man kan se. Själva muren har en gång varit omkring en meter bred, säger Helen Lilja, som nu gör ett underlag för vad som kan hända med muren i framtiden. – Vi har totalt tio miljoner kronor i år i anslag, som ska räcka till byggnadsvård, fornminnesvård, landskapsvård och ruinvård. Vi har 170 byggnadsminnen bara här i Skåne, vilka får gå i första rummet, förklarar Thomas Romberg. Det innebär att om det kommer att kosta mycket att restaurera muren, får antingen vissa projekt prioriteras om eller också får extra anslag äskas från Riksantikvarieämbetet, som delar ut pengarna. – Vi kommer nog att äska extra medel, och hoppas att vi får det också. Inte minst med tanke på att Riksantikvarieämbetet själv har svarat till oss att de anser att muren bör bevaras, säger Thomas Romberg. clifford.johansen @kristianstadsbladet.se