Politiker: Fler lärare ger sämre resultat

Besparingar inom hela skolans verksamhet måste göras för att få balans i årets budget, vilket kommer att leda till diskussioner inom nämnden.

Vice ordförande i barn- och utbildningsnämnden Jonas Fasth (FP) anser dock inte att åtgärderna handlar om besparingar.

– Skulle det ha varit besparingar så hade det inneburit mindre pengar efter beskedet och så är det inte. Det handlar om att fördela samma påse pengar på ett ökat antal elever, säger han.

Men i praktiken innebär det mindre pengar per elev jämfört med dagens skolpeng.

Inte något problem

Men det i sig ser inte Jonas Fasth som något problem. Han hävdar i stället att ju fler lärare desto sämre resultat hos eleverna och ju fler utbildade lärare, desto sämre resultat.

– Det finns ett tydligt samband här, säger han och hänvisar till en utredning som han själv har gjort.

Han ska ha gått igenom samtliga grundskolor i Skåne, jämfört studieresultat med så kallade skolstrukturella faktorer som till exempel antalet lärare och sett ett negativt samband. I ett pressmeddelande där Fasth presenterar sin undersökning påpekar han att det på skolområdet finns många intressenter och att argumenten ofta är ”kraftigt påverkade av särintressen”. Därför måste skolpolitikerna få se alla samband.

Du tycker inte att din utredning också utgör ett särintresse med tanke på att du har tagit fram resultat som styrker dina egna åsikter?

– Jag gjorde studien förutsättningslöst och hade inget speciellt syfte med den. Men resultaten i sig blev intressanta och visst, i det här sammanhanget som nu har uppstått så kan man ju se det så.

Jonas Fasth anser att skoldebatten felaktigt fokuserar på enkelt mätbara saker som antal lärare och mängden läromedel. I stället borde man diskutera vad som sker i klassrummet, kompetensen hos lärarna, menar han.

– Det handlar om lärarnas förmåga att motivera eleverna. Men hur mäter man det? Det går inte och därför gör vi frågan för enkel och fastnar i de skolstrukturella frågorna.