Skolorna ropar efter behöriga lärare - nytt projekt ska minska bristen

Åhus ,
20 år gammal är Mathilda Jönsson den yngsta läraren på skolan, men åldern spelar ingen roll i elevernas ögon, tror hon. ”När man ställer sig framför klassen måste man ta ledarrollen, ta plats”.
Foto: Lasse Ottosson
20 år gammal är Mathilda Jönsson den yngsta läraren på skolan, men åldern spelar ingen roll i elevernas ögon, tror hon. ”När man ställer sig framför klassen måste man ta ledarrollen, ta plats”.

Många skolor har svårt att rekrytera lärare och lärarbristen kommer bli värre. För att locka nyexaminerade till Kristianstad samarbetar kommunen med högskolan för att kombinera undervisning med arbete. En lyckad satsning, säger Mathilda Jönsson och Linnea Svensson, två av studenterna som också arbetar som lärare.

Mathilda Jönsson tar plats framför klassen och väntar ut eleverna tills det är helt knäpptyst. Korridorerna på Rönnowskolan är fulla av minnen från tiden hon gick här. Nu är hon 20 år och arbetar som lärare på samma skola.

Hon är en av 25 studenter på Kristianstads högskola som läser det arbetsintegrerade lärarprogrammet, som Kristianstads kommun kallar kombimodellen. Det betyder att studenterna pluggar och arbetar parallellt. Det kräver kanske mer av dem, men de får också praktisk erfarenhet. Dessutom slipper de ta studielån. Lönen ligger runt 18 000 kronor per månad.

Utbildningen ger behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 4 till 6 i de ämnen som är svårast att fylla på lärarutbildningen: svenska, engelska, matematik, biologi, fysik, kemi och teknik.

– Vi studerar 75 procent och jobbar 50 procent. Jag vill verkligen detta och då skapar man tid, jag jobbar på kvällar och helger. Det kommer bli fem tuffa, men väldigt roliga år, säger Mathilda Jönsson.

Hon har alltid tyckt om skolan och efter sex år som simlärare visste hon att läraryrket skulle passa henne. Simningen har också lärt henne att vara strukturerad och följa sin planering, två saker som är viktiga för att hinna med allting.

– Det här känns perfekt. Jag vet helt säkert att jag ska bli lärare. Det började som 14-åring och nu har yrket vuxit med mig.

Men hon vet att yrket inte är en dans på rosor.

– Läraryrket är tufft. Även om det är underbart så är det svårt att anpassa utbildningen efter 30 elever så att alla lär sig det de ska. Det kräver jättemycket arbete runt omkring.

Statistiska centralbyråns prognos av lärarbehovet fram till år 2031 visar att lärarbristen kommer att bli värre och antalet nyexaminerade lärare kommer inte att räcka till för att tillgodose behovet. Samtidigt ökar arbetsbelastningen och mer än hälften av lärarna har någon gång under det senaste året funderat på att sluta, visar en sammanställning från Lärarnas Riksförbund.

Barn- och utbildningsförvaltningens (BUF) prognos för Kristianstad visar att det behövs 1 100 nya medarbetare under perioden 2017-2020. De största yrkesgrupperna är grundskolelärare, 310 stycken, och förskolelärare 215 stycken. Nu ska förvaltningen påbörja arbetet med att ta fram prognosen för nästa fyraårsperiod.

Mathilda Jönsson vill arbeta kvar på Rönnowskolan även när hon är examinerad. Här hjälper hon Herman Hemborg med en geometriuppgift.
Foto: Lasse Ottosson
Mathilda Jönsson vill arbeta kvar på Rönnowskolan även när hon är examinerad. Här hjälper hon Herman Hemborg med en geometriuppgift.
Budorden är inte bra en påminnelse till eleverna utan genomsyrar det som Mathilda Jönsson tror är viktigt för att vara en bra lärare.
Foto: Lasse Ottosson
Budorden är inte bra en påminnelse till eleverna utan genomsyrar det som Mathilda Jönsson tror är viktigt för att vara en bra lärare.

Från tiden Mathilda Jönsson själv gick på Rönnowskolan minns hon särskilt en lärare – Camilla Blomqvist. Nu är de båda en del av samma arbetslag.

– Jag ser upp till henne och går till henne när jag behöver råd, säger Mathilda Jönsson.

Camilla Blomqvist har arbetat som lärare sedan 1992. Hon märker av den rådande lärarbristen och att flera kollegor har bytt skolor för att få upp lönen.

– Jag tror inte att missnöjet handlar bara om lönen, det handlar om att man ska orka med. Vi vill kunna göra vårt jobb med de rätta förutsättningarna, men hur ska vi få den yngre generationen att tycka att arbetet är värt det? Jag tror att det är viktigt att skolan får råd att ha fler lärare per klass så att vi kan hjälpas åt, bara då kan axlarna sjunka ner.

Camilla Blomqvist började arbeta på Rönnowskolan 2007 och hade Mathilda Jönsson som elev. Nu är de en del av samma arbetslag.
Foto: Lasse Ottosson
Camilla Blomqvist började arbeta på Rönnowskolan 2007 och hade Mathilda Jönsson som elev. Nu är de en del av samma arbetslag.

Lärarbristen till trots är konkurrensen om att få en plats i kombimodellen tuff. Kommunen har åtta tjänster på olika skolor som söktes av drygt 100 personer. Modellen riktar sig till alla skolområden och bygger på att rektorerna är engagerade.

– Jag tror att många rektorer tycker att det är en bra modell, även fast det är väldigt nytt och oprövat. Samtidigt ser de att det kan vara en bra möjlighet att rekrytera framtida behöriga lärare, säger Viktoria Näsvall, HR-specialist på BUF.

De lärarstudenter som deltar i kombimodellen kommer att arbeta och studera i fem år. Men redan nu har BUF undersökt möjligheterna att erbjuda platser till nästa hösttermin, kanske för dem som läser till ämneslärare för högstadieklasserna.

– Vi har skickat ut en enkät till rektorerna för att se hur behovet ser ut.

Önnestads skola är en av kommunens skolor som deltar i kombimodellen.
Foto: Bosse Nilsson
Önnestads skola är en av kommunens skolor som deltar i kombimodellen.

På Önnestads skola är rektorn för mellan- och högstadiet, Erik Tirén Törnblom, nöjd med kombimodellen. Han är intresserad av att även ta emot en lärarstudent till högstadieklasserna och tycker att projektet är ett sätt att stävja bristen på behöriga lärare också i det långa perspektivet.

–Jag har inte haft det svårare att rekrytera än andra skolor i stan, men det kvarstår att det är få behöriga som söker våra tjänster. Det är tufft att rekrytera i dag och det kommer inte bli lättare.

– Vi har fått vara med och göra urval bland de sökande kring den personliga biten, vilket är bra eftersom verksamheterna söker olika personligheter som kan passa.

Men Erik Tirén Törnblom är mindre nöjd med är att det är först under sommaren som högskolan är färdig med antagningarna. Ur skolans perspektiv betyder det att det är ont om tid att anställa en lämplig lärarstudent inför terminsstart.

På Önnestads skola arbetar 22-åriga lärarstudenten Linnea Svensson. Hon är på plats tre dagar i veckan som naturkunskapslärare och som resurslärare i matematik för en elev.

– Jag trivs superbra och min handledare är toppen.

Hon har arbetat som vikarie en längre tid, både på högstadieskolor och på gymnasiet. Det här är första gången hon arbetar på mellanstadiet.

– Jag började studera på Göteborgs universitet, men tycker att man få se för lite av verksamheterna. Med kombimodellen kommer man ut direkt och det tycker jag är perfekt.

Linnea Svensson minns lärarna från sin egen skoltid.

– En bra lärare är sträng men rättvis. Man ska kunna säga ifrån så att det inte blir kaos i klassrummet. Det är också en person som ser till elevernas bästa.

Nu är hon glad över att själv arbeta om lärare. Utmaningen är framför allt att hon inte har ämneskunskapen.

– Jag sitter hemma och läser de böcker som eleverna ska läsa.

Hur hinner du med allt?

– Jag bara gör det. Jobbet kommer först och det gäller att vara flexibel med utbildningen. Och så får jag mycket pepp från vänner, familj och kollegor.

Framtiden är än så länge oviss. Kanske kommer Linnea Svensson läsa till svensk- och engelsklärare.

– Kombimodellen är en bra lösning. Man får större förståelse för yrket och inga överraskningar när man kommer ut till arbetsplatserna. Jag har inte tvekat inför läraryrket men det är klart att jag har funderat. Man kan inte gå in i något utan att veta vad man ger sig in på.

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.