Stal tre gånger på två veckor – slapp utvisning

Kristianstad Artikeln publicerades

Med en specialpreparerad väska stoppades tjuven tre gånger på två veckor i olika affärer. Trots det slapp han utvisning. Orsaken – hans nationalitet.

Åklagaren Marie-Louise Holmberg i Kristianstad har den senaste tiden yrkat på utvisning i flera fall där Kristianstads tingsrätt sagt nej. Hon betonar att hon inte krävt utvisning mot bättre vetande.

– Praxisen är minst sagt oklar, som åklagare får man ibland ligga i framkant. Jag har krävt utvisning i några fall, även om jag inte varit säker på att jag skulle få igenom det, säger Marie-Louise Holmberg.

– Vi kan inte gissa, det jag kan gå efter är hur allvarlig brottslighet det är frågan om och hur stor risken för återfall i brottslighet är, säger Marie-Louise Holmberg.

Kristianstads tingsrätt lutar sig tillbaka på en dom från 2009, där Högsta domstolen inte ansåg att det var till räckligt allvarlig brottslighet med fickstöld mot två åldringar för att utvisa en kvinna från ett EU-land.

Fler bifall i Hässleholm

Men det finns andra domar som pekar åt det motsatta hållet. Bland annat en hovrättsdom från Hovrätten för Västra Sverige. Där utvisades en EU-medborgare efter ett par stölder och ett par snatterier.

– Jag kan också konstatera att Hässleholms tingsrätt oftare bifaller våra yrkanden på utvisning, säger Marie-Louise Holmberg.

Hon pekar på ett fall i Kristianstads tingsrätt där en man under ett par veckor var på en stöldturné i flera städer. Med en specialpreparerad väska gick han runt och stal i butiker.

Han har ingen anknytning till Sverige och lyckades under två veckor dra sig på två strafförelägganden och en tingsrättsdom för stöld.

– Det räckte dock inte för att Kristianstads tingsrätt skulle anse att det var ett tillräckligt allvarligt och faktiskt hot, säger Marie-Louise Holmberg.

”Ett pris vi får betala”

Kristianstadsbladet har talat med Johan Linander som är Centerpartiets talesman i juridiska frågor.

– Jag förstår att det här sticker i ögonen på folk. Varför ska en turk dömas strängare än en grek för likartade brott, frågar han.

– Samtidigt är det här tyvärr ett pris vi får betala. EU har bestämt att den fria rörligheten gör det svårare att utvisa EU-medborgare och det är det vi får utgå från. Det finns så många fördelar med den fria rörligheten att jag tycker att det är värt det priset, säger Johan Linander.

Hur grova brott ska en EU-medborgare kunna begå utan att utvisas?

– Det är en oerhört svår fråga att svara på. Det måste vara upp till domstolarna att hitta rätt bedömning, säger Johan Linander.

En annan fråga är vilka som ska räknas in i EU-kretsen.

Normalt omfattar den fria rörligheten alla så kallade Schengenländer. Det innebär alla EU-stater utom Storbritannien. Dessutom är Island, Liechtenstein, Norge och i viss mån Schweiz assoscierade.

Frågan är om det bara är EU-medborgare som inte ska kunna utvisas annat än för mycket allvarlig brottslighet?

Den frågan har hittills visat sig omöjlig att besvara.

Sedan förra veckan har den ansvarige ministerns politiske sakkunnige Andreas Ollinen sökt ett svar.

– Jag skulle kunna komma med en gissning, men jag vet verkligen inte hur det är med medborgare från länder som är utanför EU men som tillhör Schengen, säger Andreas Ollinen.