Undermålig byggkvalitet bakom vindkraftshaveri

Familjen Larssons 24 meter höga vindkraftverk skenade och havererade i vintras. Kraftverkets vingar slets loss och låg utspridda på åkern utanför huset. Vindkraftverket var av märket Hannevind och tillverkades i Kristianstad.

Eftersom Hannevind gick i konkurs 2011 har företaget inte gjort någon egen utredning av haveriet. Arbetsmiljöverket beslutade då att genomföra en egen undersökning. Nu har deras utlåtande kommit.

”Den primära orsaken till haveriet bedöms vara att två svetsar i stativet för vindhastighetsmätaren och vindriktningsmätaren gått sönder. När svetsarna brast föll stativet ner men hängde fortfarande kvar i kablarna”, skriver Arbetsmiljöverket.

När detta inträffade borde vingarna ha stannat automatiskt, men både den elektriska bromsen och den hydrauliska bromsen var ur funktion. Det tyder på att styrsystemet slagit till bromsarna, men för sent så att de stora krafterna fick båda bromssystemen att haverera, konstaterar de vidare.

Kritik från grundaren

Efter haveriet i vintras var grundaren till Hannevind, Sven-Åke Hannevind kritisk till hur konstruktionen på det aktuella verket såg ut.

– De svetsade inte ordentligt, byggde på ett annat sätt. Jag sa från början att det där kommer aldrig att hålla. Under ett par år fick de också åka ut och bygga om flera verk. Sedan följde det nya problem hela tiden.

– Det var också ett som gick sönder. Troligen är det samma som i Trelleborg, att svetsarna till en av vingarna har gått sönder. De verk som inte har konverterats eller gjorts om, de är inte att lita på, sa han då.

Charles Holmberg som är en av delägarna i Kristianstads Svets & Montage, som köpte 51 procent av Hannevind 2007, har själv inte sett Arbetsmiljöverkets undersökning och vill därför inte uttala sig om eventuellt bristfälliga svetsar.

– Även om en svets brister ska det inte hända något med verket. Om vindmätaren faller av ska det stanna. Det finns många faktorer som spelar in vid en sådan händelse, säger Charles Holmberg.

Han har dock blivit kontaktad av Arbetsmiljöverket då de ville veta vilka som äger liknande verk.

– Av den typen tror jag det finns tre till fyra stycken. De ville kontakta ägarna så att de kan vidta åtgärder, säger Charles Holmberg.

Eftersom Hannevind inte finns längre får de som äger vindkraftverk av den här typen själv bekosta eventuella renoveringar.