Välkommen störning för ovanlig växtlighet

Kristianstad Artikeln publicerades

Har du sett en grådådra någon gång? Eller kanske en sandglim? Det är två ganska ovanliga växter som har dragit nytta av jamboreen i Rinkaby förra året.Har du sett en grådådra någon gång? Eller kanske en sandglim? Det är två ganska ovanliga växter som har dragit nytta av jamboreen i Rinkaby förra året.

I nästan två veckor trampade 80 000 fötter runt på Rinkabyfältet. Och det var bara de som bodde på jamboreen. Ytterligare flera tusen besökte lägret.

Att det blev en störning för floran på fältet är inte särskilt anmärkningsvärt. Men att störningen skulle vara positiv, det kanske man inte hade kunnat tro.

– Jag hade faktiskt hoppats på en ännu större störning, säger botanisten Kjell-Arne Olsson.

– Det finns vissa växter, och även insekter, som trivs på sandig mark. Några växter, som är ovanliga, kräver en viss störning för att växa och gro. De ettåriga växterna, som i vanliga fall är konkurrenssvaga, gynnas här.

Kjell-Arne Olsson var ute på Rinkabyfältet innan jamboreen för att studera vegetationen. På olika platser på fältet placerade han ut kvadratmeterstora rutor, där han studerade vilka växter som fanns.

Nu, ett år efter jamboreen, gör han om samma sak.

Fanns inte före lägret

Ungefär där jamboreens högkvarter låg hittar Kjell-Arne Olsson en växt som är fridlyst, men som har börjat växa i större mängder sedan lägret. Det är hedblomster, som har varit populär att plockas för att bli eternell.

Den allra största störningen kan man se där matserveringen låg.

När Kristianstadsbladet går med Kjell-Arne Olsson hittar han en växt som han säger definitivt inte fanns där före lägret.

– Här hittar vi sandtimotej. Det är en hotad, rödlistad art och är släkt med den vanliga timotejen som man odlar för att ha som foder till djur. Den fanns inte innan lägret och har kunnat etablera sig här tack vare att det har blivit mer öppet och sandigt, säger han.

Inga främmande växter

Rinkabyfältet består av sandig mark. Det gör att fältet har klarat av jamboreen bättre än en lerig mark hade gjort. Det gör också att det är svårt att se att det har varit ett så stor läger på platsen.

På vissa platser har inte växtligheten kommit igång riktigt än, men det tycker Kjell-Arne Olsson är bra.

– Det finns en del solitära bin som lever nere i marken. De finns där det finns öppna sandlotter och det kan man se på en del platser på Rinkabyfältet, säger han.

Men det finns en sak som han inte är riktigt nöjd med. Invandrade växter.

– Jag tänkte att de som kom hit från andra länder kanske skulle föra med sig frön från arter vi inte har här i Sverige. Det är ju så växter ofta sprids, fröerna liftar mellan olika platser. Men än så länge har jag inte sett några tecken på invandrade växter, det är lite synd.