Cassus är något intressant på spåren

Text: Christer Paulstrup
Publicerad 17 juli 2010 17.47 Uppdaterad 17 juli 2010 20.45

Recension.
Ett lätt regn var inget som stoppade Cassus. Tvärtom. Publiken växte och så även bandet. Med rötter i Hässleholm och andra delar av Nordostskåne ger kvartetten oss något de själva benämner dödsblues. För egen del tänkte jag mest på ett tidigt Queens Of The Stone Age uppblandat med diverse skitig rockabilly och några skopor brittisk progressiv 70-talshårdrock.

Hur som har bandet i Esteban en sjusärdeles trummis. Bästa spelet i Tivoliparken på många år!

Som ett dopat drivverk far han fram över batteriet i nummer som ”Frustration”. Det ser så nonchalant enkelt ut när han släpper iväg stockarna i de mest halbrytanade smattermanövrer. Imponerande minst sagt.

Det är tydligt att Cassus med sångaren Hilmerona (jo, man kan heta så i Hässleholm) i spetsen vill vrida rocken lite ur led och utforska delvis nya domäner. Ett hedervärt uppdrag att salutera. Som bäst hittar bandet ett sugande rockgung som man gärna följer. Kanske att en och annan introvert passage hade kunnat vässas ytterligare. Men det är helt klart att Cassus är något intressant på spåren.

Konsert

Tivolirock
Cassus
Kidscenen kl. 16.30
Kristianstad 17/7

Större eller mindre text



Genom att kommentera på Kristianstadsbladet.se så godkänner du våra regler
Mest läst på Kristianstadsdagarna
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu