Hotet mot demokratin

Text: Maria Ehrenberg
Publicerad 15 maj 2012 10.08 Uppdaterad 15 maj 2012 10.43
Större eller mindre text

Bibliotek .
Den allt mer populära e-boksutlåningen har gjort att flera av landets bibliotek har tvingats begränsa utlåningen. Kostnaden blir annars för hög. Men ytterst handlar det inte om ekonomi, utan om ett hot mot samhällets grunder: demokrati och fri tillgång till information. Det menar Maria Ehrenberg, kulturskribent och regionbibliotekarie i Halland.

Vad betyder pressfrihet om man inte kan läsa? Vad betyder det att kunna läsa om man bara får regeringspropaganda?”

Den hetaste av alla heta frågor för bibliotek är idag e-boksfrågan; debatterad, infekterad och samtidigt förenklad. I ena ringhörnan: Svensk biblioteksförening, svenska bibliotek, Kungliga biblioteket och en del förlag. Samt läsarna? I andra ringhörnan: Sveriges förläggareförening. Alldeles för sig själv någonstans i periferin: Sveriges författarförbund. Saknas: författarna.

Från bibliotekshåll har vi med förvåning kunnat ta del av att vi är de största av alla bovar som genom vår subversiva piratverksamhet förnekar de stackars storförlagen inkomster. Förlagen har i sin tur fått veta att 20 kronor varje gång en av våra besökare tankar ner en e-bok är för mycket för många bibliotek och en alldeles för osäker prismodell för en budget som ska hållas.

För första gången i bibliotekens historia är en ökad utlåning något som vi inte kan sträva efter om vi ska kunna vara ekonomichefen till lags.

Låt mig säga så här: jag har full förståelse för att förlagen behöver tjäna pengar på sin verksamhet. Jag hade tyckt att det varit ännu roligare om författarna själva hade fått tillbaka mer av den kaka som förlagen får av biblioteken. Det är ju trots allt de som bakat kakan från början.

Jag har än mer förståelse för alla stackars bibliotekschefer som antingen inte har någon som helst möjlighet att erbjuda sina kommunmedborgare e-böcker för att de är för dyra, eller bara kan erbjuda besökarna dessa under en viss tid – tills det ekonomiska taket nåtts.

Men att hantera e-boksfrågan (egentligen e-texter överhuvudtaget) som en ekonomisk fråga är att förenkla och villa bort vad det egentligen handlar om; rätten till information. Och av den anledningen passar det så utmärkt att inleda med citatet från en föreläsning som Jan Eliasson höll i veckan på de utmärkta och ganska omtumlande Biblioteksdagarna i Norrköping (7-9 maj). Hans påpekande att en demokrati bygger på att människor har fri tillgång till information, men också att man måste ha möjligheter att tillgodogöra sig den, går djupt in i hjärtat i all biblioteksverksamhet. Vad hjälper det nordkoreaner att de kan läsa när de aldrig får möjlighet att läsa annat än värsta tänkbara regeringsproganda?

Vad har detta med e-boksdiskussionen att göra?

Allt.

Flera talare under Biblioteksdagarna påpekade detta; från Inga Lundéns inledningstal (ordförande i Svensk biblioteksförening) via ståupparen Özz Nujen, vidare till den ansedde forskaren Toby Bainton, diplomaten Jan Eliasson, regissören Stina Oscarson för att landa hos biblioteksforskaren John Pateman.

På olika sätt, från olika utgångspunkter landade alla i samma slutsats: förr när informationen fanns i tryckt form kunde den fritt spridas när den väl köpts in till en offentlig institution (läs: bibliotek). Nu när informationen är digitaliserad köper man den inte längre, utan hyr den. Och den som hyr har inte längre rätt att låna ut hur som helst.

Förstod ni vad ni läste?

Det tar ett tag att sjunka in.

Bibliotekens rätt att köpa och sprida information och litteratur (fakta likaväl som skönlitterära texter) är en av demokratins grundpelare. Via oss har alla möjlighet att få tillgång till materialet. Man behöver inte vara rik, ha kontakter eller någon särskild trosinriktning. Vi tillhandahåller materialet, fritt och gratis. Till alla. Vi arbetar också aktivt med att hjälpa folk som inte är läskunniga att bli det.

När nu förlagen hindrar oss från att köpa och fritt sprida information är denna grundprincip i fara. Och då är demokratin i fara. Förlagen vill inte sälja, de vill hyra ut. Och de vill inte göra det till biblioteken – såvida det inte är gammalt material som man inte längre ser som guldkossor.

Vi är helt enkelt på väg in i ett samhälle där information och litteratur bara är till för vissa. Inte alla.

Ser man till forskningsbiblioteken så går idag över 90 procent av deras budget till digital/hyrd media. Var finns demokratiförsäkringen i det?

Jan Eliasson igen: ”Ord är en frihetsrörelse”. Och: ”Biblioteken måste sprida ordet och språket för att motverka klyftor mellan människor.”

Stina Oscarson (ungefär). ”Vad händer med den fria tanken nu? Konsten har alltid slagits för denna frihet”.

Så e-böcker är ingen ekonomisk fråga. Det är en demokratisk.

Vad säger författarna?

Större eller mindre text



28 läsare har reagerat på denna artikel

14% är glada

7% är likgiltiga

21% är nyfikna

57% är arga


Hur reagerar du på "Hotet mot demokratin"?

Läsarnas kommentarer

Din kommentar tillhandahålls av Disqus och ska ej betraktas som redaktionellt material. Genom att kommentera på Kristianstadsbladet.se så godkänner du samtidigt våra regler.
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu