Kultur & Nöje

Hans Gunnarsson: "All inclusive"

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Hans Gunnarsson, 1966, från Finspång, bosatt i Stockholm och Mellösa. Debuterade 1996 med novellsamlingen "Bakom glas". Har därefter skrivit flera titlar, som romaner och långfilmsmanus.
Foto:Martin Stenmark
Hans Gunnarsson, 1966, från Finspång, bosatt i Stockholm och Mellösa. Debuterade 1996 med novellsamlingen "Bakom glas". Har därefter skrivit flera titlar, som romaner och långfilmsmanus.

Författaren Hans Gunnarsson blir allt bättre, och i nya drastiska romanen "All inclusive" skildrar han på ett underhållande och gripande sätt den svenska manlighetens upplösning. Kulturskribenten Annika Koldenius har läst.

Hans Gunnarsson

"All inclusive

"

(Bonniers)

Hans Gunnarsson är en av de svenska författare där man som läsare vet vad man får och aldrig blir besviken. Faktum är att Hans Gunnarsson bara blir bättre och bättre för varje roman och med nya "All inclusive" framstår han som en av de främsta skildrare av ett slags manlighet i upplösning i Sverige idag.

"All inclusive" skiljer sig något från de senare titlar som Hans Gunnarsson skrivit, som "Albatross" och "Försmådd". Där de varit sparsamma i persongalleriet, är "All inclusive" ett myller av röster och människor. "All inclusive" handlar om författaren C.G. Han har haft skrivkramp de senaste åren och nappar därför på ett erbjudande om att skriva en roman på beställning om ett semesterhotell i Guadeloupe – en bok full med glada människor som ska locka turisterna till just det semestermålet. Men när författaren väl kommer till platsen går det naturligtvis inte riktigt som han tänkt sig. 

 

    Det finns få i Sverige som behärskar konsten att skriva roligt och magknipande om människor, men samtidigt med kärlek. Hans Gunnarsson är en av dem. Hans styrka har alltid varit pricksäkerheten av människans tillkortakommanden i relationen till sin nästa. Det som inte är så passande. Det smågina. Det som man egentligen tycker, men aldrig säger högt. Det som från början verkar vara en smårolig idé, men som bara kan sluta på ett sätt: riktigt illa. Som får läsaren att vilja skrika: nej, gör det inte, det kommer gå åt skogen. Och efteråt, när katastrofen är ett faktum: skönt att det inte var jag.

    I "All inclusive" finns alla typer av svenska karaktärer (eller snarare karikatyrer): småfeta pensionärer som dricker för mycket, utleda 40-plussare med sina svärföräldrar, småföretagare som är otrogna och en litteraturkritiker som sågat författarens senaste bok. Det är som ett Sverige i miniatyr, beskrivet med vass humor och kärlek. Det är fint, på något sätt.

    Visst kan man också läsa "All inclusive" som en svidande kritik av bokbranschen och författarnas villkor. Det är få som kan leva på sitt författarskap idag. Prisade författare jobbar extra inom vården för att få ihop pengar till mat och hyra. Samtidigt får romanen mig att tänka: detta kanske redan har hänt?

    Filmbranschen är redan så nedlusad med produktplacering att vi inte längre ser den. Vi skrattade åt att agent Hamilton öppnade ett fönster med ett Statoilkort, men nu höjer vi inte ens på ögonbrynet åt fenomenet. Och kanske är det nästa deal inom bokbranschen - företagssponsring av författarskap. Kom ihåg var ni läste det först.