Kultur & Nöje

Patrick Modiano: "Horisonten"

Kultur & Nöje Artikeln publicerades
Patrick Modiano, 2014 års Nobelpristagare i litteratur, är aktuell med en ny roman på svenska.
Foto:JANERIK HENRIKSSON / TT
Patrick Modiano, 2014 års Nobelpristagare i litteratur, är aktuell med en ny roman på svenska.

I den aktuella romanen "Horisonten" av den senaste Nobelpristagaren i litteratur, Patrick Modiano, framkommer det fram ett släktskap med Franz Kafka. Kulturskribenten Jan Karlsson har läst och funderat över minnet, staden och romantiken.

Patrick Modiano

"Horisonten
 "

Övers. Anna Säflund-Orstadius


(Elisabeth Grate Bokförlag)

För säkerhets skull införskaffar Jean Bosmans en svart anteckningsbok. Han är annars en sådan som försäkrar att ”han aldrig glömde ett gatunamn eller husnummer”. Så är han också centralgestalt i en roman av Patrick Modiano, i översättning kallad "Horisonten". Med Modiano är det väl nu en gång för alla så att minnet spelar en avgörande roll. Eller kanske rentav minnet av minnet. Det gåtfulla minnet. Det gäckande minnet.

I likhet med de flesta fiktiva figurer eller reella människor har Bosmans varit ung. Ungdomen är en särskild plats, ibland lika verklig som en adress. Modiano återvänder gärna till den platsen. Man kunde kanske påstå att han är besatt av den platsen. Något hände när Bosmans var kring tjugo. Det händer ofta saker när människor är kring tjugo. Med åren blir erfarenheterna höljda i ett större dunkel.

Initialt ett kontor. Män som är lite äldre än Bosmans. Men bara snäppet äldre. Kallar sig ”Glada gänget” och vill få honom att haka på. Och en kvinna som jobbar på kontoret. Hon heter Margaret Le Coz. Namnet stammar från Bretagne, men hon är född i Berlin. Fast de möts förstås i Paris. Vartannat par möts ju enligt sångerna i Paris. Hos Modiano slår nog klockorna ändå lite dovare. I hans tappning är Paris knappast förälskelsens huvudstad. Men den kan vara, och måste få vara, det också.

Fyrtio år efteråt. Bosmans har i likhet med Modiano skrivit ett tjogtal böcker. Nu är Bosmans i färd med att finna denna Le Coz. Hon nalkas möjligen i trakterna av Prenzlauer Berg, en klassisk stadsdel i gamla DDR, numera införlivad i det enade Tyskland. Förr ett ställe för oppositionella poeter och Stasi-agenter, vilka ibland rymdes i en och samma kropp. Sedan gentrifiering, fast fortfarande med avsevärt lägre bostadspriser än på Bondegatan i Stockholm. Ligger i östra delen av Berlin. Och hur såg det ut 1945?

”Året då vi föddes, hon och jag, när den här staden från luften sett bara var en ruinhög, till och med då blommade syrenerna längst inne i trädgårdarna, bland spillrorna.”

Patrick Modiano som ett stycke romantiker? Jo. Men kanske måste han låta Bosmans fara från Paris för att upptäcka den sidan. I den franska huvudstaden tycks nämligen hoten härska. Gäckande föräldrar, förfärande historier. Kriminella grupperingar. Den undre världens outsagda makt. Krävande mödrar, frånvarande fäder. Internatskolornas makt. Utsattheten. Att du, oavsett kallad Margaret Le Coz eller Bosmans, ständigt måste vara på din vakt. Att du aldrig kan planera något av det enkla skälet att du saknar rötter och släktträd.

Utan familjehistoria är du ingen. Inte ens i Paris är du någon. Myndigheterna kommer alltid att kräva något av dig. Det är naturligtvis undertecknad som hittills varit korkad – denna roman minner om Modianos litterära och mentala släktskap med Franz Kafka.